Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Turkey has often been described as a cultural and geographical bridge between West and East. When the Islamic AKP came to power in Turkey 2002 many critics feared that the country was going to abandon its former Western allies and strengthen their relations with the Arab world instead. The criticism was intensified when the AKP increased Turkey?s bilateral relations with the Middle East and moved closer to former foe?s like Iran and Syria, at the same time as their long-time friendship with Israel experienced serious crisis. The aim and purpose of this thesis is to describe and explain the change in AKP?s foreign policy towards Israel.The research method is a combination of a qualitative text analysis of Turkey?s speeches in the UN General debate and Jakob Gustavsson?s model for explaining foreign policy change.The results show that the Turkish-Israeli relations have deteriorated after the Israeli attack on the Gaza Freedom Flotilla in 2010, particularly regarding diplomatic relations and military agreements.

ABSTRACTBackground: After general anesthesia the cognitive ability is temporarily impaired. Cognitive recovery is necessary for the patient to be able to assimilate the information that she / he gets postoperatively. It also increases the patient safety. There are few methods to estimate and assess the patient's cognitive recovery before and after anesthesia. The purpose of this study is to test the usefulness of the instrument PQRS and to assess the patients cognitive recovery after anesthesia.

Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter.

Background Adolescents and adults suffering from needle phobia have an unreasonable fear of needles that leads to negative experiences if they do not get the support they need. Negative experiences lead to patients avoiding health care, or these experiences affect important aspects of life. The suffering that a patient experiences may be obvious to some, but others hide it, and then it will be more difficult to detect. The nurse's role is to recognize the suffering and its different reactions in order to alleviate and prevent unnecessary suffering of the patient. AimThe purpose of this study was to describe about young people's and adults' experiences of having needle phobias.

Title: Sibling experiences ? to grow up with a sibling with Asperger syndromAuthors: Anna-Lena Hedlund and Monica OlofssonKey words: Asperger, siblings, relations, supportTo grow up with a sibling diagnosed with Asperger syndrome may differ from what is considered as normal. It can be challenging, but also instructive in some ways. This study examines how it is experienced by the siblings with no diagnosis. The aim is also to investigate how many of them who acquired some kind of support or, if not, would have wished that.Qualitative data are collected by means of five interviews with non-diagnosed siblings.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Preschool is an important social arena for children. This might be the first time that children find themselves in a larger social context and create their first peer-relations. The aim of this study was to examine children?s peer-relations with particular focus on the acts of social exclusion and inclusion, and how children use different strategies to exclude and include each other. Another aim was to investigate how both verbal and non-verbal communication is used in these processes.This study has an ethnographic approach, and the use of video observation as a method enabled us to capture the children?s everyday interactions at preschool.Our results show that children use a number of different strategies to exclude other children that seek access to an ongoing activity to protect the interactional space that they already share.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Munnen är en viktig del av kroppen, men trots det så blir den lätt skild från övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstå om inte munvården sköts och därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhälsa. Hur människor uppfattar sin munhälsa är individuellt och kan ge bra underlag i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn på munhälsa och dess påverkan på välbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar användes till resultatet.

The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården.

En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades.