Sök:

Sökresultat:

48 Uppsatser om Nuring preparedness - Sida 4 av 4

Räddningsledningens upplevelser av ledning under svåra förhållanden

Samhällsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år.

Storskalig utrymning - en fråga om samverkan och flexibilitet : Vilka uppfattningar finns om ett genomförande på lokal och regional nivå i närheten av kärnkraftverket i Ringhals

Många svenska organisationer har idag en bristfällig förmåga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vägledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och återföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhållandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien är att utifrån erfarenheter från internationella exempel och allmänna principer för storskalig utrymning jämföra det med svensk kontext. Hypotesen är att avsaknaden av erfarenheter från att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt påverkar hur samhällets beredskap ser ut idag.

Tidig eller sen avnavling. Kartläggning av det bästa utfallet för friska fullgångna barn:En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: Denna litteraturstudie handlar om avnavling och när det är optimalt att avnavla det fullgångna friska barnet. Avnavling har länge varit ett diskuterat ämne bland obstetriker, barnmorskor och föräldrar. Föreliggande studie ska bidra till att öka barnmorskans och övrig vårdpersonals medvetenhet om när avnavling bör ske och när det är fördelaktigt för barnet att avnavlas. Rekommendationen är att friska fullgångna barn avnavlas sent om inte situationen kräver en tidig avnavling eller att föräldrarna önskar tidig avnavling pga. donation till biobanken.

<- Föregående sida