Finita Element Metoden (FEM) är en numerisk approximativ beräkningsmetod och dess ursprung kan spåras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krävde programmeringskunskap och en djup teoretisk förståelse har under det senaste decenniet implementerats i allt användarvänligare mjukvaror. Beräkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan återges i pedagogisk färgskala. Detta har gjort att beräkningar med hjälp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har väckt ett intresse för att gå från mestadels 2D-beräkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av järnvägens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mål och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) återfinns målet att boende vid järnvägen maximalt ska utsättas för 70dB(A) ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter där detta mål överträds kan uteplatsen skärmas in för att komma till rätta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskärms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjälp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden är en numerisk liknande den mer kända Finita Element-Metoden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att identifiera och rangordna de faktorer som gynnar (facilitatorer) och hämmar (barriärer) till träning hos personer som varit ryggmärgsskadade i minst 10 år. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka facilitatorer och barriärer har störst betydelse för om man tränar eller inte? Samvarierar kön, ålder, skadenivå, antal år efter skadan samt arbetssituation om man tränar eller inte? Samvarierar träningsfrekvensen före skadan och aktivitetsgraden efter skadan? Vilka är de optimala förutsättningarna för att personer med ryggmärgsskada tränar?MetodEn enkät skickades ut till 47 personer som hade haft en ryggmärgsskada mer än 10 år och deltagit i något av RG Aktiv Rehabiliterings ?Retroläger?. Enkäten innehöll påståenden om facilitatorer och barriärer till träning. Påståendena utformades till enkäten utifrån resultat från tidigare studier, och enkäten pilottestades på 6 personer med ryggmärgsskada.

Vid LKAB:s gruva i Kiruna började gruvbrytningen ovan jord för att senare år 1960 påbörja gruvbrytningen under jord. Brytningsmetoden som tillämpas är storskalig skivrasbrytning, vilket innebär att när malmen bryts ut lämnas ett utrymme som hela tiden fylls på med rasmassor ovanifrån.Inga större seismiska eller spänningsinducerade problem skedde i början av gruvbrytningen under jord, förrän år 2003 då bergutfall av smällbergskaraktär uppkom i block 33 och 25. Under åren som följde inträffade bergutfall som var spänningsinducerade, en del större och andra mindre. År 2008 den 2 februari inträffade den tragiska olyckan i block 19 då en person omkom under rasmassorna på nivå 907 m avv.Orsak till dessa spänningsinducerade bergutfall tros vara de förhöjda bergsspänningarna som uppkommer då brytningen går djupare i kombination med strukturer i gruvan som aktiveras vid gruvbrytning. För att minska problemen med bergutfall har man provat ett nytt sätt att bryta ut blocken, genom att börja öppna blocket där den mest seismiskt aktiva strukturen är belägen, vilket benämns brytningssekvens ?öppning från struktur?.

Vid dimensionering av underjordskonstruktioner och vid stabilitetsberäkningar är det viktigt att veta det primära spänningstillståndet eftersom det påverkar spänningsfördelningen och storleken på spänningarna runt den underjordiska öppningen. Det vanligaste sättet att mäta spänningar är genom borrhål från markytan med metoderna överborrning eller hydraulisk spräckning. Dessa metoder är relativt dyra att utföra samtidigt som det inte är klarlagt om resultaten är representativa vid ytlig bergtäckning. Syftet med det här examensarbetet har därför varit att öka kunskaperna om ytliga bergspänningar och om alternativa metoder att mäta dessa med. Målen med examensarbetet har varit att (i) utvärdera ytliga bergspänningsmätningar från tidigare utförda överborrningar i Sverige, (ii) beskriva olika typer av avlastningsmetoder, (iii) göra en analys av ytliga bergmassor med avseende på mätbarhet för att kunna avgöra om metoderna är representativa för ytliga bergspänningsmätningar, (iv) ta fram detaljerade instruktioner för ett framtida fältförsök med den avlastningsmetod som anses lämpligast baserat på denna studie.

Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär.Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Detta examensarbete utgår ifrån en artikel i vilken en metod för att skapa holografisk video beskrivs. Syftet med arbetet är att återskapa denna metod. Metoden bygger på projicering av hologram med hjälp av delar från en projektor, en laser och några linser.Först görs en litteraturstudie för att få förståelse över hur metoden fungerar. Här behandlas hur ögat ser djup och vilka olika typer av displayer det finns för att återge tredimensionella holografiska bilder. Vidare beskrivs skillnaden mellan optisk och datorgenererad holografi.

I Malmberget har LKAB ett 20-tal malmkroppar där gruvbrytning bedrivs ellerhar bedrivits. Med tiden går brytningen mot allt större djup och risken förbergmekaniska problem kan tänkas öka pga ökade spänningar. Närbergmassans hållfasthet överskrids frigörs potentiell eller lagrad energi i formav seismisk energi och benämns seismisk händelse. Gruvbrytningen påverkarett allt större område runt malmkroppen och de sekundära spänningarna kanpåverka normalspänningen över befintliga strukturer och således även utlösaglidningar som frigör seismisk energi pga av minskad skjuvhållfasthet.De seismiska händelserna delas på så sätt in i två olika huvudtyper, delstryckspänningsinducerade händelser och dels strukturrelaterade händelser. Denförstnämnda kategorin omfattar olika typer av smällberg medan den andrakategorin omfattar olika typer av skjuvbrott.För att övervaka de seismiska händelserna i en bergmassa används samma typav instrumentering som används för övervakning av jordbävningar.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats närmare. KAS finns installerat vid många större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivån skulle stiga över dämningsgräns och både den ordinarie nivåregleringen och manuell reglering skulle utebli. På så sätt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS är det yttersta skyddet ställs extra höga krav på tillförlitlighet. Därför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingår i systemet vara robusta, väl beprövade och ha en lång livslängd. Dessutom ska systemet vara utformat på ett sådant sätt att även om ett fel skulle uppstå ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen är att de parametrar som styr skyddssystemets funktion är rätt inställda.

Trots att principen om icke-diskriminering finns inskriven i de flesta länders lagar så har jämställdhet mellan män och kvinnor inte förverkligats i praktiken. Med jämställdhet menas lika rättigheter mellan män och kvinnor, där inte kön ska spela en avgörande roll för fördelningen av makt, inflytande och villkor (FN-data 1). Hur pass ojämställt ett samhälle är skiljer sig dock mellan världens länder. Framförallt de länder med lägst välstånd anses hårdast drabbad av en ojämställd fördelning i makt och inflytande mellan kvinnor och män. De länder som är lägst rankade enligt Förenta Nationernas (FN:s) Human Development Index (HDI) som mäter välstånd utifrån hälsa, utbildning och inkomst, är nämligen också de länder som är lägst rankade enligt FN:s Gender-related Development Index (GDI) som mäter könsskillnaderna i dessa komponenter (FN-data 2).