This master thesis is a study of the Swedish hydropower capacity to balance wind power. The Swedish government has decided that it should be possible to produce 30 TWh from wind power in the year 2020. The Swedish municipalities have to have plans for wind power plants with total yearly generation of 30 TWh. Wind power is an variable energy source that needs to be balanced by other energy sources. In Sweden the Swedish hydropower can be used for balancing a large scale introduction of wind power.

This master thesis is a study of the Swedish hydropower capacity to balance wind power. The Swedish government has decided that it should be possible to produce 30 TWh from wind power in the year 2020. The Swedish municipalities have to have plans for wind power plants with total yearly generation of 30 TWh. Wind power is an variable energy source that needs to be balanced by other energy sources. In Sweden the Swedish hydropower can be used for balancing a large scale introduction of wind power.

AbstractTitelEffektmätning av ett utbildningsprogram ? genom lärande utvärderingEngelsk titelEffect Measurement of a Training Program ? through Learning by EvaluatingHandledareLars HolmstrandExaminatorMagnus SöderströmDatumJuni 2011Antal sidor77Nyckelordutvärdering, lärande, effektmätning, lärande utvärdering, formativ utvärderingKeywordsevaluation, learning, effect measurement, learning by evaluating, formative evaluationThe aim of this study was to investigate which effects a competence development effort has had on individuals and group, as well as in which way formative elements of evaluation possibly could have contributed to learning. The target group of the study was employees (eleven), their managers (seven) as well as co-ordinators (two) of a maintenance department at a nuclear power plant. The training program lasted from December 2009 to May 2010. The study was in progress as of September 2009 when a decision was made at the maintenance department?s training board to carry out the evaluation.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj.

Denna slutrapport är resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benämnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform på korvett?. Uppdraget har bestått i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primära funktion är släckning av petroliumbränder (helikopterolycka) på ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundära funktion består i att vattenbegjuta (sk.

Denna slutrapport är resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benämnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform på korvett?. Uppdraget har bestått i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primära funktion är släckning av petroliumbränder (helikopterolycka) på ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundära funktion består i att vattenbegjuta (sk. wash-down) stelthfartyget, för att minska dess IR-signatur och för användning vid NBC-sanering (Nuclear, Biological and Chemical).

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.