Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydénUtgivningsår: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt.

Syfte:Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt.Metod:Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar likabehandlingsprincipen vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Principen är en av de mest centrala när ett köp genomförs genom ett offentligt bud och kan aktualiseras i såväl det erbjudande bolaget som det bolaget som är tänkt att förvärvas. De som kan lida skada i nämnda bolag är främst minoriteten i dessa sammanhang. I det förvärvande bolaget kan denna ägargrupp lida skada genom att majoriteten i eget intresse genomför strukturförändringar i ägandet genom att åsidosätta företrädesrätten för befintliga aktieägare. Ett köp kan nämligen genomföras genom att en apportemission utgör åtminstone en del av vederlaget till aktieägarna i målbolaget.

I Sverige dör årligen cirka 90 000 människor och kring varje avliden berörs ofta många människor. Att förlora någon man tycker om kan vara oerhört smärtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda händelserna i en människas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gärna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjälpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det är inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, även begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvåra eller underlätta för de efterlevande i sorgearbetet. När jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för Flädie kyrkogård ville jag undersöka detta vidare.