Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktÀrer i digitala spel. Detta innefattar huruvida mÀnniskor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktÀrer och i sÄ fall hur. Syftet Àr att fÄ bÀttre insikt i hur man kan anvÀnda karaktÀrer i digitala spel för att till exempel förstÀrka narrativt förbÀttra inlevelsen. Eller för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur man fÄr spelkaraktÀrerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemomrÄdet har mÀnniskors relationer till bland annat bÄde levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats sÄ vÀl som olika vÀrldsuppfattningar och hur deras pÄverkan pÄ vÄr förmÄga att etablera relationer till virtuella karaktÀrer.

Under lÄng tid har hÀlsoarbetet bestÄtt av insatser inom det patogena omrÄdet som fokuserar pÄ orsaker till ohÀlsa och sjukdom. UtifrÄn ett salutogent perspektiv söks istÀllet hÀlsans ursprung. Perspektivet utgÄr frÄn vilka faktorer som gör att mÀnniskor mÄr bra och vidmakthÄller hÀlsan trots omstÀndigheter som bidrar till att de Àr eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hÀlsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hÀlsa som kan vara anvÀndbara i hÀlsofrÀmjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkÀt till 300 lantbrukare i SkÄne.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

I skolans styrdokument ingÄr mÄnga olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den hÀr studien behandlas begreppen hÀlsa, ekonomi och miljö som Àr tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp Àr en konkretisering av de tre dimensionerna i hÄllbar utveckling. Undervisning i hÄllbar utveckling innebÀr en demokratisk undervisning, dÀr eleverna ska utveckla ett kritiskt fÄrhÄllningssÀtt för att kÀnna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp Àr sprÄket en avgörande faktor.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med lÀs- och/eller skrivsvÄrigheter i syfte att upptÀcka hur deltagarnas instÀllning till studier har förÀndrats och hur skolans roll i denna process sÄg ut. Deltagarnas Älder varierade: den yngsta gick pÄ lÄgstadiet och den Àldsta var i 40 Ärs-Äldern. De rekryterades med hjÀlp av annonsering pÄ internet och pÄ anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvÀrld med fokus pÄ deras erfarenheter av att leva med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I fenomenologisk forskning Àr upplevelsen utgÄngspunkt för kunskap och alltsÄ stÄr den subjektiva upplevelsen i centrum.

Barns lek Àr betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Mitt intresse för barns lek och hur man pÄ olika sÀtt kan se lek utifrÄn olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur förskollÀrare berÀttar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

En analys av visuell sjÀlvrepresentation inom fÀltet för Den Nya Modejournalistiken med fokus pÄ Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow..

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

Hur stark Àr egentligen mÀnniskans barnlÀngtan? Hur lÄngt kan man gÄ i sina försök att fÄ barn? De hÀr frÄgorna, och mÄnga fler, stÄr i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sÀndes pÄ SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som Àr ofrivilligt barnlösa och försöker bli förÀldrar. Som genre gör reality-TV ansprÄk pÄ att skildra mÀnniskors verklighet, men Àr samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. DÀrför har vi i den hÀr uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det. Vi valde att göra en kvalitativ innehÄllsanalys av seriernas första avsnitt.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Relationen mellan berÀttelsen, berÀttandet och berÀttaren studeras ur ett semiotiskt perspektiv. Varför berÀttar en vÀsternkaraktÀr historien om the Dude. I uppsatsen undersöks the Big Lebowskis struktur, hur berÀttandet Àr uppbyggt och vilken roll berÀttaren har för filmens utformning..