Sök:

Sökresultat:

5485 Uppsatser om Norrländsk litteratur - Sida 58 av 366

Montessoripedagogers instÀllning till Lgr11

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser pÄ implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig pÄ intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser pÄ framtiden att jobba utifrÄn den? I litteratur genomgÄngen ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och lÀroplanen 2011. Resultatet av studien Àr att pedagogerna Àr positiva till den nya lÀroplanen Àven om det medför att de blir tvungna att sÀtta betyg pÄ sina elever.

Montessoripedagogers instÀllning till Lgr11

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser pÄ implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig pÄ intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser pÄ framtiden att jobba utifrÄn den? I litteratur genomgÄngen ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och lÀroplanen 2011. Resultatet av studien Àr att pedagogerna Àr positiva till den nya lÀroplanen Àven om det medför att de blir tvungna att sÀtta betyg pÄ sina elever.

Finansiell hÄllbar utveckling : - En studie av Danske Banks arbete för en ökad hÄllbarhet i samhÀllet

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

Är gammal alltid Ă€ldst? : En jĂ€mförelse mellan yngre och Ă€ldre ledares ledarstil

Jag har i denna rapport studerat om det finns nÄgra skillnader mellan olika ledare beroende pÄ deras Älder. Jag delade in respondenterna i tre olika Älderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jÀmfört dessa kategorier med varandra. Som utgÄngspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lÀtt kan förvÀxlas. Chefskap innebÀr att man har fokus pÄ att lösa uppgiften, och med ledarskap sÄ har man Àven fokus pÄ att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall mÄ bra och trivas pÄ jobbet.

Den pedagogiska innemiljöns pÄverkan pÄ barns fria lek : Ur ett pedagogperspektiv

Syftet med arbetet var att undersöka hur tvÄ pedagoger och tvÄ rektorer som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala förskolor ser pÄ innemiljön och dess pÄverkan pÄ lek. Det innefattar vilket material som anvÀnds och hur de har utformat miljön. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att bÄda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. BÄda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som Àr tillgÀnglig för bar-nen dÀr materialet Àr synligt och pÄ barnens nivÄ.

Skrivutvecklingsarbete i grundskolans senare Är

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.

Kvinnomisshandel

I den hÀr rapporten beskriver vi utifrÄn litteratur och intervjuer vÄldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plÄgar henne. Vi redovisar Àven den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke pÄ vÄrt framtida yrke dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta mÄnga fall av vÄld i nÀra relation, sÄ var valet av Àmne tÀmligen lÀtt. Det Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tvÄ personer som Àr vÀl insatta i Àmnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framÄt till förmÄn för utsatta kvinnor.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens

VÄrdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder vid BPSD. Vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder kan sjuksköterskan anvÀnda sig av och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder har mest effekt vid BPSD? Det material som anvÀndes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade pÄ vÄrdtagare med olika beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala ÄtgÀrder, Musik som ÄtgÀrd, Aromaterapi och Beröring som ÄtgÀrder, samt HygienÄtgÀrder.

Fritidspedagogens yrkesroll

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat nÄgra verksamma fritidspedagoger och lÀrare. Vi har Àven undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll Àr, vilket gör att fritidspedagogen ofta sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen.

Malmös parker som klassrum - Histora i nÀrmiljön

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

Åk 9 elevers instĂ€llning till matematikĂ€mnet

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

PÄ spaning efter det svenska sprÄket pÄ Internet : en undersökning av chattar och diskussionsforum

I denna uppsats undersöks det svenska sprÄket i öppen kommunikation pÄ Internet för att se om det förekommer ett gemensamt sprÄkbruk för bÄde synkron och asynkron kommunikation, nÀrmare bestÀmt för chatt respektive diskussionsforum.Bredvid uppsatsens huvudsakliga syfte följer ocksÄ tvÄ frÄgor:- Skiljer sig det studerade sprÄkbruket Ät mellan olika Äldersgrupper?- Vilken syn har chatt- och forumdeltagare pÄ sitt eget skrivande i de olika sammanhangen?.

LÀrplattform : En undersökning om lÀrarens krav och vad som bör övervÀgas inför implementation

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

En planering av ?meröppet? för SÀvar bibliotek : Hur kan man designa ett bibliotek för sjÀlvbetjÀning och sociala interaktioner?

SÀvar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gÄ tillvÀga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid SÀvar bibliotek. Vi undersökte Àven relevant litteratur för att hitta hur sjÀlva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det Àr viktigt att information om förÀndringarna kommer ut till besökarna. Det Àr ocksÄ viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, sÄ det Àr viktigt att arrangera det sÄ att det uppmuntrar till social interaktion..

Smygteknik och smygtaktik  : om smygteknikens pÄverkan pÄ sjötaktiken

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motstÄndare under vÀpnad strid? Detta koncentreras till tre olika omrÄden: duellstrid, underrÀttelseinhÀmtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i Àmnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser pÄ huruvida sjötaktiken pÄverkats, eller kan pÄverkas av signaturanpassningen.Slutsatserna Àr, förutom att fortsatt forskning behövs pÄ omrÄdet, att det Àr av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angÄende fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rÀtt nyttjad, ger taktiska fördelar..

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->