I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta återspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollärare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning säger, varierar stort mellan lärarnas engagemang i frågan och att det inte finns någon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbeståndet..

Abstract Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.   Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget..

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nå enfördjupad kunskap och förståelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsärskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABåren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpå samhället Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare fråndenna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmäntaccepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig pålokal och nationell nivå.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gått tilloch motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet.

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.