I botten av ett fartygs maskinrum samlas vatten som är blandat med olja, kemikalier och andra föroreningar. Detta pumpas till länsvattentanken. Det finns två alternativ för vidare hantering av länsvattnet: Antingen avlägsnas oljan i en länsvattenseparator och det renade vattnet pumpas överbord, eller lämnas i en hamn för destruktion. I dagsläget är det okänt hur mycket länsvatten som produceras ombord på fartyg. Den här studien undersöker möjliga samband mellan de fyra fartygsrelevanta variablerna bruttodräktighet, maskinstyrka, ålder och fartygstyp och mängden länsvatten som produceras ombord på fartyg.

This subject of interest in this paper is the ideas expressed and formulated in the making andinauguration of the Branting-monument at Norra Bantorget in Stockholm. The initiative for a monument honoring the late Social Democratic leader Hjalmar Brantingwas taken at the Swedish Social Democratic Party Congress in 1928. In 1935 the party board decided to give the task of designing the monument to the much renowned artist Carl Eldh. A national fund-raising campaign for the monument was also initiated. In1942 the model of the monument was completed, but because of the war it was stored in a shelter.

Släktet Rosa, rosor, är en mycket populär kulturväxt med en lång historia av växtförädling. Tyvärr uppskattas de inte bara utav oss människor, utan även utav flera olika skadegörare. Ordningen steklar, Hymenoptera, innehåller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsområde, utseende och skadebild samt även om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. Bekämpning utav dessa skadegörare beskrivs.

Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .

Perenner är vanliga prydnadsväxter i våra hemträdgårdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvärdet är därför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen är en av flera sådana skadegörare som dock inte är särskilt uppmärksammade inom växtskyddsområdet, bara ett fåtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med värdväxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter är ganska monofaga och angriper ett fåtal släkten, medan vissa är väldigt polyfaga med brett värdväxtregister. Runt 100 perennsläkten som är vanligt förekommande i Sverige är registrerade som värdväxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter på dessa perennsläkten finns i landet.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

Title in original language: Hantverksmåleri i folkhemmets trapphus 1940-50tLanguage of text: SwedishNumber of pages: 51.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med denna studie är att se vad som har hänt i den svenska kyrkogårdens historia och vad som har förändrats på Östra kyrkogården och kvarter 4H sedan 1921 då det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Östra kyrkogården i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bättre kvarter om hänsyn tas till ett tillgängligare markmaterial. Med hjälp av arkivstudier har jag kunnat läsa om det har funnits annat markmaterial på platsen och när kalkstenen blev lagt på plats, samt varför det har skett en förändring.Det stora problemet på kvarter 4H är gångarna. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få ändra i kyrkogårdsmiljö. Det finns två lagar som man skall ta hänsyn till när det gäller förändring i en kyrkogårdsmiljö, nämligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen.

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats.

Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna:* Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? * Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning.

I Barduelva som ligger i norra Norge uppträder ett dämningsproblem från en isdamm, som tidvis orsakar översvämning och produktionbortfall för Statkraft. Isbildning i rinnande vatten domineras av att iskristaller bildas i under- kylt och omblandat vatten, kristallerna växer till sig och successivt utvecklas s.k. kravis. Då vattnet har en hög turbulens når inte kravisen till ytan, utan en del kommer att häfta på bottnen (ankaris), vilket kan vara början till en isdamm. Isdammar av detta slag tender att bildas då bottenlutningen ökar med ökande omblandning och värmeutbyte med atmosfären som följd.

Essingeleden in Stockholm is the most heavily congested road segment in Scandinavia and it is ofgreat importance for as well traffic within the city as for transit traffic. The capacity of Essingeledenand Norra Länken is not enough to accommodate all traffic. At times it is not moving at all, whichresults in long queues and an augmented risk of accidents. Consequently measures for increasing thecapacity on E4/E20, which will reduce congestion and the risk of accidents, are implemented byTrafikverket. In fall 2012 one lane of three at Pampas will be closed and so will the exit fromEssingeleden to Norra Stationsgatan, called Parkeringsbron.