Perenner är vanliga prydnadsväxter i våra hemträdgårdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvärdet är därför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen är en av flera sådana skadegörare som dock inte är särskilt uppmärksammade inom växtskyddsområdet, bara ett fåtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med värdväxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter är ganska monofaga och angriper ett fåtal släkten, medan vissa är väldigt polyfaga med brett värdväxtregister. Runt 100 perennsläkten som är vanligt förekommande i Sverige är registrerade som värdväxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter på dessa perennsläkten finns i landet.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

Title in original language: Hantverksmåleri i folkhemmets trapphus 1940-50tLanguage of text: SwedishNumber of pages: 51.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med denna studie är att se vad som har hänt i den svenska kyrkogårdens historia och vad som har förändrats på Östra kyrkogården och kvarter 4H sedan 1921 då det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Östra kyrkogården i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bättre kvarter om hänsyn tas till ett tillgängligare markmaterial. Med hjälp av arkivstudier har jag kunnat läsa om det har funnits annat markmaterial på platsen och när kalkstenen blev lagt på plats, samt varför det har skett en förändring.Det stora problemet på kvarter 4H är gångarna. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få ändra i kyrkogårdsmiljö. Det finns två lagar som man skall ta hänsyn till när det gäller förändring i en kyrkogårdsmiljö, nämligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen.

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats.

Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna:* Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? * Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning.

I Barduelva som ligger i norra Norge uppträder ett dämningsproblem från en isdamm, som tidvis orsakar översvämning och produktionbortfall för Statkraft. Isbildning i rinnande vatten domineras av att iskristaller bildas i under- kylt och omblandat vatten, kristallerna växer till sig och successivt utvecklas s.k. kravis. Då vattnet har en hög turbulens når inte kravisen till ytan, utan en del kommer att häfta på bottnen (ankaris), vilket kan vara början till en isdamm. Isdammar av detta slag tender att bildas då bottenlutningen ökar med ökande omblandning och värmeutbyte med atmosfären som följd.

Essingeleden in Stockholm is the most heavily congested road segment in Scandinavia and it is ofgreat importance for as well traffic within the city as for transit traffic. The capacity of Essingeledenand Norra Länken is not enough to accommodate all traffic. At times it is not moving at all, whichresults in long queues and an augmented risk of accidents. Consequently measures for increasing thecapacity on E4/E20, which will reduce congestion and the risk of accidents, are implemented byTrafikverket. In fall 2012 one lane of three at Pampas will be closed and so will the exit fromEssingeleden to Norra Stationsgatan, called Parkeringsbron.

Detta arbete behandlar platsidentitet i relation med ny exploatering. Jag börjar med att beskriva plan exploatering. Jag börjar med att beskriva plan och bygglagen samt medborgardialogen som är ett planverktyg för att engagera människor i planprocessen. Jag går sedan in på detaljplanen över Gasklockorna 3 och 4 i Hjorthagen, en stadsdel i norra Stockholm..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur människor upplever att ständigt vara tillgänglig med sin mobiltelefon och/eller Internet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där tolv personer, sex gymnasieungdomar och sex vuxna personer, har intervjuats. Hälften av de intervjuade bor i södra Sverige, hälften i norra. För analysen har McQuails grupperingar inom Uses and gratifications-teorin använts, liksom cultural studies teorier. Resultatet visar att de intervjuade ser det både som en möjlighet och ett krav att vara tillgängliga och uppkopplade, att Internet och mobiltelefon verkar bidra till att arbete/skola och fritid flyter ihop samt att de äldre intervjuade i något högre grad än de yngre upplever negativa aspekter av att vara ständigt tillgänglig.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.

Syftet med studien var att öka kunskapen om grod- och kräldjursfaunans utbredning ochförekomst inom västra Järvafältets naturreservat och Barkarbyfältets norra delar, samt attundersöka om det föreligger en hotbild mot grod- och kräldjursfaunan i och med utbyggnadenav Barkarbystaden.En grod- och kräldjursinventering gjordes under våren och sommaren 2010 med enkompletterande inventering under våren 2011. Tidigare fynd gjorda under 2003-2009 harockså tagits med i denna uppsats med avsikten att försöka ge en så riktig bild av grod- ochkräldjursfaunans förekomst som möjligt.Under perioden 2003-2011 hittades samtliga grod- och kräldjur som förväntades finnas, dockmed undantag för den relikta och sällsynta arten, hasselsnoken (Coronella austriaca). Inomundersökningsområdet finns goda och varierande livsmiljöer för såväl reptiler som föramfibier. Dock bör det finnas förutsättningar för att skapa bättre miljöer för groddjur genomatt anlägga småvatten samt att stärka förbindelser mellan lokala populationer inom ochutanför undersökningsområdet.Barkarbystaden och dess pågående utbyggnad kan komma att påverka reptilernas habitatkring Barkarbystadens norra delar och södra Säbysjön. Dock kan Barkarbystaden med sinagröna förbindelser och anlagda parkmiljöer generellt ha en positiv inverkan på grod- ochkräldjursfaunan om utförandet sker med hänsyn och med viss anpassning till dennaorganismgrupp..

Ceremonihuset är en byggnad för övergångsriter såsom namngivningsceremonier, vigslar och begravningar. Den svarar mot nya tendenser inom andligheten i vår moderna samhälle och är tänkt att kunna användas dels av människor med olika religiös åskådning, dels ateister, men framförallt de som eftersöker något däremellan..