Sök:

Sökresultat:

929 Uppsatser om Norra Ćsbo - Sida 54 av 62

Passivhus : JÀmförelse av tvÄ vÀggkonstruktioner

Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige och övriga EU sĂ„ kommer 40 % frĂ„n byggnadsbestĂ„ndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrĂ„gan av energisnĂ„la byggnader. Finns det enkla utföranden att sĂ€nka energiförbrukningen i byggnader pĂ„, genom att energieffektivisera byggnaden pĂ„ olika sĂ€tt? Eller krĂ€vs det flera Ă„rs erfarenhet samt en stor plĂ„nbok?Energimyndigheten sĂ€tter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre Ă€n 200 mÂČ i klimatzon III fĂ„r idag högst ha en energiförbrukning pĂ„ 30 kWh/mÂČ uppvĂ€rmd yta och Ă„r.

Ägarkategorins och andra faktorers inverkan pĂ„ skogsfastigheters pris vid försĂ€ljning

Sverige bestÄr av ungefÀr 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark. Detta innebÀr att drygt 50 % av landarealen utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken Àr uppdelad mellan olika Àgarkategorier, dÀr fysisk person (enskilda Àgare) Àger 50 % och juridisk person, sÄsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, Àger övriga 50 % av skogsmarken. Denna fördelning av skogsmarken mellan olika Àgarkategorier tros inverka pÄ den skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende pÄ om fastigheten sÀljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero pÄ bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter sÄsom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn Àgarkategori, dÀr sÀljaren av skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, pÄverkade skogsfastigheternas köpeskilling.

Hur mycket frö sprids frÄn Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till bestÄndsÄlder i södra Norrland

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt Är 1970 men det dröjde till 1987 förrÀn Sverige lagstiftade begrÀnsningar för hur den fick anvÀndas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat pÄ grund av att det saknades information om dess spridningsförmÄga. Contortans spridningsförmÄga i Sverige Àr fortfarande okÀnd och lagstiftningen Àr densamma. För att kunna berÀkna spridningsförmÄgan och i förlÀngningen den potentiella etableringsframgÄngen behövs kÀnnedom om contortans fröproduktion i Sverige.

FörskollÀrares dokumentationsarbete i den dagliga verksamheten : En kvalitativ intervjustudie med sju förskollÀrare

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.

BerÀkning av areal och stÄende timmervolym i skyddszoner skapade frÄn DTW-index

I Sverige bedrivs skogsbruk pÄ en stor del av skogsmarken vilket riskerar att pÄverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsomrÄden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsomrÄden, sÄsom körskador och markberedning, kan dÀrför pÄverka ytvattenmiljön i nÀrliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag Àr viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksÄtgÀrder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat pÄ bristfÀllig kantzonshÀnsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fÄtt en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att berÀkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Grafisk design i en eTjÀnstekontext

The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of BorlÀnge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of BorlÀnge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of BorlÀnge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used.

Offentlig klagomÄlshantering : En utveckling av befintliga strategier med hÀnsyn tagen till tre aktörer

Service recovery innebÀr företags försök att uppvÀga kunders negativa reaktioner pÄ ett misslyckande vid leverans av en tjÀnst. Det hÀr Àr ett relativt vÀlutforskat Àmne, men fokus Àr nÀstan uteslutande pÄ kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet Àr dock bara en av tre delar som ingÄr i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbÀttra processerna samt ge medarbetarna rÀtt förutsÀttningar för att hantera misslyckanden och dÀrefter ÄterhÀmta sig. Det sistnÀmnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Coopetition i destinationsnÀtverk : En studie om att samarbeta & konkurrera samtidigt

Detta Àr en studie om coopetition inom destinationsnÀtverk, det vill sÀga nÀr aktörer pÄ en turistdestination ingÄr i ett nÀtverk dÀr samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien Àr gjord pÄ Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnÀtverk i GÀllivare i norra Lappland som bestÄr av ett destinationsbolag, turistbyrÄn samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnÀringen. Coopetition Àr en sammansÀttning av engelskans cooperation och competition och Àr ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer gÄr samman för att nÄ konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie Àr utveckla en förstÄelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnÀtverk och det praktiska syftet Àr att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnÀtverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förstÄelse för hur kommunikation och motivation pÄverkar samarbetet inom nÀtverket. I och med att vi i studien vill nÄ en förstÄelse för begreppet coopetition inom destinationsnÀtverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet Àr att se hur de pÄ förhand bestÀmda faktorerna kommunikation och motivation pÄverkar coopetition sÄ antar studien ett deduktivt angreppssÀtt.

Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Integrationsinriktad fysisk planering

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

"Man mÄste vara egoistisk för att kunna hjÀlpa andra" : -En studie om hanteringen av service recovery pÄ Icehotel och Björkliden

Service recovery innebÀr företags försök att uppvÀga kunders negativa reaktioner pÄ ett misslyckande vid leverans av en tjÀnst. Det hÀr Àr ett relativt vÀlutforskat Àmne, men fokus Àr nÀstan uteslutande pÄ kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet Àr dock bara en av tre delar som ingÄr i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbÀttra processerna samt ge medarbetarna rÀtt förutsÀttningar för att hantera misslyckanden och dÀrefter ÄterhÀmta sig. Det sistnÀmnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

En studie om framtida bergmaterialbehov i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Examensarbetets mĂ„l Ă€r att beskriva och berĂ€kna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgĂ„ngspunkt frĂ„n bygg- och anlĂ€ggningsprojekt som pĂ„gĂ„r och som planeras. Syftet Ă€r att fĂ„ en sammanstĂ€llning som visar om materialet rĂ€cker till eller om det finns behov att öppna nya tĂ€kter. SammanstĂ€llningen kan med fördel anvĂ€ndas av kommunerna som planeringsunderlag betrĂ€ffande nya vĂ€gbyggnadsprojekt. Alla tillstĂ„ndsgivna tĂ€kter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och tĂ€kternas kapacitet har ocksĂ„ tagits fram. Även alla pĂ„gĂ„ende och planerade vĂ€garbeten kommunvis och Ă„rsvis frĂ„n Ă„r 2005 fram till 2009 har karterats.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->