Sökresultat:
929 Uppsatser om Norra Ćsbo - Sida 43 av 62
Havstinget : Ett politiskt och kulturellt landmÀrke och en manifestation för Stockholms skÀrgÄrds identitet
Jag Àr född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skÀrgÄrd. Jag har alltid vistats mycket i skÀrgÄrden bÄde kring platsen dÀr jag vÀxte upp men Àven runtom i hela skÀrgÄrden dÄ jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skÀrgÄrd Àr dÀr mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgÄr ifrÄn mig sjÀlv och platsen dÀr jag kommer ifrÄn och som har format mig.Stockholms skÀrgÄrd har dessutom förutom ett fantastiskt och i mÄnga fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mÀngd historia och nÀrheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.
Dominansaggression hos hundar
Sjöfartsektorn Àr en betydande kÀlla för svavel- och kvÀveutslÀpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kvÀve dvs. nitrat, i form av vÄt och torrdeposition bidrar till försurning och försÀmrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutslÀppen har under de senaste Ären bidragit till minskade svavelutslÀpp.
De norrlÀndska svÀltsnörena : en skogshistorisk analys av cykelstigsutbyggnaden under 1900-talet
Kommunikationerna i norra Norrland under den förindustriella tiden bestod i stort sett endast av vintervÀgar (Hoppe 1945, Lassila 1972). MÀnniskorna förflyttade sig trots allt över relativt stora omrÄden med slÀde efter hÀst eller ren (Friberg 1935, Mannerfelt 1936, Hoppe 1945). MÄnga nybyggen i Norrlands inland var under tidigt 1900-tal fortfarande isolerade frÄn omvÀrlden tillföljd av bristen pÄ vÀgar. Vid denna tid började DomÀnverket att anlÀgga smala vÀgar s.k. ?cykelstigar? pÄ statens marker för att underlÀtta framkomligheten för sina tjÀnstemÀn (Hoppe 1945) och pÄ sÄ vis ocksÄ bÀttre kunna tillvarata skogsrÄvaran.
Trippelhybriden
Sedan ett antal Är tillbaka vÀljer allt fler att bo i innerstaden med smÄ barn. Det har skapat ett enormt behov av nya förskoleplatser. Den vanligaste lösningen har blivit paviljonger med tillfÀlligt bygglov dÀr antalet moduler monteras efter behov. Med denna flexibla möjlighet tycks dock barackerna ha kommit för att stanna och blir oftast nÄgot helt annat Àn den provisoriska lösning de en gÄng var Àmnade för. Ett annat problem som förskolan stÄr inför Àr att maten inte tillagas pÄ plats utan körs ut frÄn storkök och levereras i vÀrmeslÄdor. Det fungerar förvisso men den pedagogiska poÀngen gÄr om intet. Syftet med projektet har varit att rita ett dagis i Stockholms innerstad som med samutnyttjade funktioner ger ett flexibelt förslag. Till förskolan hör ett restaurangkök som ocksÄ serverar en restaurang, öppen för allmÀnheten.
"Men det hÀr Àr ju kvinnogöra" : En studie om hur lÀrare ser pÄ och praktiserar jÀmstÀlldhet och genus i HKK
SammanfattningKvinnor och mÀn har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsÀttningar och den norm i samhÀllet som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhÀllets utveckling förÀndrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvÀrvsarbeta. Hem ? och konsumentkunskap har gÄtt frÄn flickÀmne i skolan till obligatoriskt för alla dÀr skolan ska frÀmja jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan könen. Denna rapports syfte Àr att undersöka hur yrkesverksamma lÀrare inom hem ? och konsumentkunskap ser pÄ jÀmstÀlldhet och genus inom sitt Àmne, vad som kan pÄverka hur de arbetar med jÀmstÀlldhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta.
Belysning till rollator : Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre??
I det vÀsterlÀndska samhÀllet idag lever vi allt lÀngre, samtidigt blir de Àldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjÀlpmedel till den Àldre generationen, ett av de mest anvÀnda Àr rollatorn. Med hjÀlp av en rollator kan en mÀnniska uppleva en större kÀnsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn Àr idag ett vÀl anvÀnt och för vissa ett oumbÀrligt hjÀlpmedel. En rollator anvÀndare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land dÀr vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar pÄ Äret och för att förbÀttra ett redan bra hjÀlpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad Àr det som hÀnder med oss nÀr vi Äldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förÀndringar kan vi förvÀntas erhÄlla nÀr vi Äldras? Rapporten tar upp vad som hÀnder med kroppen nÀr vi blir Àldre och vilka olika former av nedsÀttningar som erhÄlls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrÄgan "Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre?" tar rapporten Àven upp begreppen design och anvÀndarvÀnlighet och tittar nÀrmare pÄ delar som anvÀndbarhet, anvÀndarupplevelse, anvÀndarnytta, design och olika designprinciper, samt sÄ har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell dÀr sammanstÀllda designprinciper har stÀllts mot olika regressioner som man erhÄller vid en stigande Älder och visar pÄ vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.
SolvÀrme eller solel för uppvÀrmning för smÄhus?
VÀrlden stÄr idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersÀtta fossila brÀnslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vÄrt klimat frÀmst orsakat av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omstÀllningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. AnvÀndningen av solel har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. AnvÀndningen av solvÀrme har dÀremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste Ären (fÀrre antal installerade solfÄngare Är 2012 jÀmfört med Är 2011) trots att Sverige har ett stort uppvÀrmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jÀmföra olika solbaserade uppvÀrmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.
Ett förÀndrat förhÄllningssÀtt : En kvalitativ intervjustudie av pedagogers syn pÄ att arbeta Reggio Emilia-inspirerat i förskolan
Studien Àr en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras pÄ intervjuer med sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin vÀxte fram i norra Italien efter andra vÀrldskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn Àr rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvÀrdera och utveckla verksamheten genom att bland annat anvÀnda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄdana fall pÄ vilka sÀtt pedagoger pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhÄllningssÀtt förÀndrats jÀmfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgÄngen redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framvÀxten av den svenska förskolan sett ut, nÀr och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi.
Lösningsinriktad pedagogik för barns delaktighet : Reflektioner över en arbetsmodell och ett gemensamt förhÄllningssÀtt
Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet. I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.
Byggtekniska ÄtgÀrder för energieffektivisering av kulturhistorisk vÀrdefull byggnad: En fallstudie av Gamla rÄdhuset i kvarteret Stadsvapnet 6, PiteÄ
Bakgrund: AnvÀndandet av e-hÀlsotjÀnster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvÄrden och för att frÀmja folkhÀlsan. Stillasittande Àr ett stort folkhÀlsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojÀmlikt fördelad iförhÄllande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjÀrdedelar av alla som sökerhÀlsorelaterad information Àr helt eller delvis okritiska till informationskÀllan. 1177VÄrdguiden Àr en del av arbetet med nationella e-hÀlsan i Sverige och innehÄllet faktagranskas. PÄ www.1177.se finns det indikationer pÄ att kÀnnedomen om webbportalentidigare varit lÄg hos vissa grupper i samhÀllet.
Designteorier i landskapsarkitektur : utveckling, definition och tillÀmpning
Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters
naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera
Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket
miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga
processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och
industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser.
Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns
ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan
anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma
möjlighet till lönsamhet som annan exploatering.
Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och
förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba
lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra
saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar.
En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr
yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna
skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga
omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till
positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta
och rekreativa uterum.
TvÄ auktoritÀra ideologiers utbredning i Sverige och Norrbotten under 1930-talet och fram till andra vÀrldskrigets slut: med fokus pÄ PiteÄbygden
Under 1930-talet och fram till andra vÀrldskrigets slut framtrÀdde auktoritÀra ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats Àr att granska dessa ideologiers utbredning och vÀljarstöd, med tyngdpunkt pÄ nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i PiteÄbygden under denna tid. Jag granskar Àven kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland vÀljarkÄren i Norrbotten och i PiteÄbygden. Jag har rÀknat antalet medlemmar/anhÀngare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jÀmfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar dÄ det inte finns nÄgra fullstÀndiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor pÄ de "obligatoriska" jul- och nyÄrshÀlsningar som anhÀngarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.
Det blir som det blir - Vi har inte tid att planera! : En studie om att utveckla KolmÄrdens djurparks befintliga zooapplikation och dess anvÀndbarhet och skapa ett praktiskt planeringsverktyg
PÄ vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mÀngder snö pÄ kort tid. Detta medför problem för kraftvÀrmeverken för avfall. Snöblandat brÀnsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt Àn vad pannan Àr dimensionerad för. Detta försÀmrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.
KöpmÀnnens sunda handel : En fallstudie utifrÄn köpmannen Thunströms kvarlÀmnade rÀkenskap i Falun, perioden 1906-1914 och 1918-1922
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.
Nigella sativa som kÀlla till ett nytt cancerlÀkemedel : Tymokinons verkningmekanism hos cancerceller och dess potential att utvecklas till ett nytt cytostatikum
Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.