Massage i skolan kan gå till på många olika sätt, bland annat med hjälp av en massagesaga. Det är viktigt att eleverna själva vill vara med. De ska aldrig tvingas. När man blir berörd utsöndras det ett lugn och ro-hormon i kroppen som heter oxytocin. Det får oss att bli mindre aggressiva och mer avslappnade.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..

Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt.I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången..

Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid..

Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt..

Att utveckla och stödja elever med autism. En studie om tre specialanpassade skolors arbete med barn med autism..

Uppsatsen tar upp museipedagogik på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Eftersom det är ett konstmuseum handlar pedagogiken om konstpedagogik men också om pedagogik som står i relation till skolan. De pedagoger som tas upp är de som varit speciellt inflytelserika för 1900-talets skola och undervisning. Pedagoger som Piaget, Vygotskij, Dewey och Klafki nämns såsom förebilder även till museipedagogiken. Undersökningens huvudsakliga material är samlat genom en intervju och några samtal samt från ett antal observationer av visningar för barn.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna..

The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach.The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations..

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår.Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen..