Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gäller barnens lärandemiljö, i termer av: * Lust att lära * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lärandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika åldrar (6-12 år) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förändringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvärdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt föräldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade på att totalintegreringen givit positiva effekter på barnens lärandemiljö vad avser lust att lära, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser..

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn? Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ?hundra språk?.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar ? som representanter av det manliga könet ? i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: Växjö Universitet351 95 VäxjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning på konstområdetSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VärnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poängVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

ABSTRAKTChristina Kilpeläinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan.