Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de Normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lämnar barndomen med intryck, värderingar och vanor som sannolikt kommer att påverka dem även i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer så som hemmet, skolan, vännerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor är alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mängder av budskap och Normer om mat och hälsa. Genom att studera vad ungdomarna själva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjälpa kostundervisare att förhålla sig till dessa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.Frågeställningar:Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet?Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare.

Kandidatuppsatsens syfte är undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna är legitima, och genom att analysera folkrättsliga Normer, suveränitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och säkerhetsrådets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergräver tesen. Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys där dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys där en pro et contra-lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att få en djupare förståelse för hur komplext internationell rätt är ur en normsättande vinkel och varför politiker och experter kan ha svårt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i väpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte är att enbart titta på de juridiska aspekterna, och därför utlämnas andra aspekter såsom etiska, moraliska, ideologiska med flera från denna forskning..

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och Normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och Normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Det är vetenskapligt bevisat att IKT gynnar lärandet. Trots att det är känt sedan tidigt 70-tal tycksskolvärlden fortfarande se lärandet med hjälp av IKT som "en ny era". Syftet med den här studien äratt i första hand ta reda på varför förskolan inte hänger med i samhällsutvecklingen. Trots att storasatsningar har gjorts både materiellt och kunskapsmässigt så har det inte skett några störreförändringar. Det tycks alltså inte vara endast regeringen tillsammans med olika ansvarsposter somexempelvis KK-stiftelsen som bär skulden för en trög utveckling.

 Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella Normer och resurser.

Syftet med vår uppsats är att utifrån ett feministiskt? och queerteoretiskt perspektiv kritisktgranska tvåsamheten samt försöka förstå polyamorösa förhållanden utifrån det omgivandesamhällets Normer kring relationer.Polyamori ses i den här uppsatsen som långtidsförhållanden med betoning påkänslosam involvering och intimitet, i motsats till polygami har både män och kvinnormöjlighet att ha flera partner.Vi har analyserat empirin utifrån ett feministiskt- och queerteoretisktperspektiv.Uppsatsen är kvalitativ då vi utgått ifrån fokusgruppsintervju som metod. Empirin haräven kopplats till tidigare forskning.Polyamori är en livsstil som löper en stor risk att betraktas som kontroversiell dåtvåsamhet är en mycket dominerande norm i det västerländska samhället. I analysen av vårempiri framkom två centrala teman; motstånd och att inte passa in. Vi kunde se att vårainformanter hade olika strategier för att hantera omgivningens reaktioner och förväntningar.En strategi var att förstärka de föreställningar som omgivningen har och på så sätt användasig av polyamori som en ?chockfaktor?..

En norm genererar flera Normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka Normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och Normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars Normer och värderingar i början på 1990-talet.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära Normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med Normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som studeras är Bäckströms avhandling Spår.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma Normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.