Sök:

Sökresultat:

1927 Uppsatser om Normer och värderingar - Sida 55 av 129

Behandlingspedagogiska reaktioner : En granskning av programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds inverkan pÄ studentens beteende gentemot personer med missbruksproblematik

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvÄrds pÄverkan pÄ studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats anvÀndes frÄgeformulÀr för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaÄrsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds. Resultatet pekade pÄ en pÄverkan av attityder, sociala normer samt tron pÄ den egna förmÄgan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

Rökarmask : En kvalitativ studie om rökarens upplevelse avanpassning och rökningsbeteende i samhÀllet

Rökare fÄr allt mer mindre utrymme att röka pÄ och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhÀlle. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur rökaren upplever samhÀllets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta pÄverkar dem. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning har varit ?Hur pÄverkas rökare av samhÀllet nedvÀrderande syn pÄ rökning??, men Àven om det finns nÄgon skillnad i deras rökningsbeteende beroende pÄ social situation. Studien Àr gjord med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr vi intervjuat 6 rökare allt ifrÄn Äldern 23-70.

Analys av Specialutformade ingjutningsplÄtar : Enligt Eurokod

I detta arbete kommer ett antal speciellt utformade ingjutningsplÄtar som anvÀnds vid anslutning mellan plattbÀrlag i Abetongs prefabricerade element att analyseras och berÀknas vid normal och tvÀrkraft utifrÄn gÀllande normer i Eurokoden. FrÄn och med den första januari 2011 ersÀtts Boverkets Konstruktionsregler av Eurokoderna vilket innebÀr att man i dagslÀget saknar vÀrden pÄ dessa ingjutningsplÄtar hos Abetong. SÄ för att kunna anvÀnda dessa plÄtar i sin tillverkning krÀvs det att de berÀknas efter den nya standarden.Genom att beskriva plÄtarna utifrÄn en interaktionsformel för samtidig normal och tvÀrkraft kan interaktionsdiagram ritas ut för att sedan snabbt kunna avlÀsas av konstruktör som dÄ fÄr ut ett vÀrde pÄ maximal tvÀrkraft utifrÄn antagen normalkraft eller vice versa. Som hjÀlpmedel för att genomföra detta kommer ett Excel-program skrivas som kan rita ut graferna för varje ingjutningsplÄt.Arbetet har avgrÀnsats till att endast titta pÄ stÄlets egenskaper vilket innebÀr att eventuella begrÀnsningar hos betongen eller hos kraftöverföringen mellan betongen och armeringen ej kommer att analyseras..

MinderÄriga & alkohol : vem bÀr ansvaret

Allt fler minderÄriga fÄr tag pÄ alkohol och dricker sig fulla, debutÄldern ligger pÄ omkring 14 Är. NÀr ett barn som under pÄverkan rÄkar illa ut haglar beskyllningarna tvÀrs genom samhÀllet om vad som egentligen förÀldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. VÄr undersökning syftade till att klargöra just den frÄgan. Vad som görs i samhÀllet för minderÄriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med mÀnniskor frÄn alla de grupper som Àr inblandade i Àmnet kunde vi fÄ fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes, besvarade de frÄgestÀllningar som var vÀsentliga för helheten.

HemmaförÀldrar : en sociologisk studie av normbrytare i dagens samhÀlle

En majoritet av alla barn gÄr i förskola. Vissa förÀldrar vÀljer dock en annan lösning och stannar hemma en lÀngre tid med sina barn.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka reaktioner frÄn omgivningen de förÀldrar som stannar hemma med sina barn lÀngre tid Àn normen fÄtt.FrÄgestÀllningen Àr:? Vad gjorde att hemmaförÀldern fattade beslutet om att stanna hemma lÀngre Àn tvÄ Är?? Vad innebÀr det för hemmaförÀldern att bryta mot samhÀllets norm?? Hur ser hemmaförÀldern pÄ jÀmstÀlldhet inom familjen?? Hur ser de pÄ att deras ekonomiska medel och konsumtion pÄverkas av att arbeta mindre? Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade pÄ skiftande reaktioner frÄn omgivningen bland annat beroende pÄ hur jÀmstÀllt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet Àr. Vissa fattade beslutet att vÀnta med förskola genom att anvÀnda sig av rational choice teorin dÀr man vÀger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer frÄn sin magkÀnsla..

"Jag Àr inte homofob, men rör mig inte och prata inte om det" - En kvalitativ intervjustudie om normkritiskt skolsocialt arbete

This is a qualitative study based on interviews with teachers, social workers and school counselors ? with aim to analyze how norm critical social work is in schools. Gender and sexuality norms are in focus which is analyzed in a intersectional and queer theoretical perspective. The study shows that what is defined as a norm in the society varies both socially, historically and culturally. School is a reflection of its society and therefore also reflects its norms, such as heteronormativity and gender roles.

Studie av krÀnkande behandling/mobbning : - likabehandlingsplanen, ett verktyg?

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Kulturellt inlÀrda och överförda vÀrderingar, normer och synsÀtt relaterat till fysisk smÀrta

Pain and pain treatment constitute a huge part of the general nurses work. For that reason the nurse is required to have great knowledge about this area. The fact that our society is getting more multicultural increase the nurses demands even more, to understand and treat pain in patients of foreign cultural background. The aim of this literature review is to examine which culturally learned and trans-ferred valuations, norms and approaches that appear related to physical pain. The aim is also to examine the most appropriate ways for the nurse to show respect and to get more information about this cultural experience in the encounter with the patient.

NÀr mediebild blir till sjÀlvbild : Feministernas förhÄllande till mediebilden av dem sjÀlva

Syftet med studien Àr att undersöka hur feminister uppfattar, förhÄller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta Àr relevant för att lyckas bryta de normer som uppstÄtt kring feminister och Àven för att se hur man sjÀlv som feminist arbetar för att nÄ detta mÄl. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att pÄverka stora fenomen i samhÀllet utvecklas, men det ger Àven förstÄelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. FrÄgestÀllningen Àr: hur uppfattar, förhÄller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillÀmpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och tvÄ individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrÄgan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Pojkar och flickor i barnlitteratur : En studie om genuskonstruktion i skönlitteratur för barn

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ stycken skönlitterÀra böcker som Àr skrivna för barn i Äldersgruppen 6-9 Är. Som metod har jag anvÀnt en diskursanalys vilket Àr en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framstÀllning av genus Àven om det görs smÄ avsteg frÄn normerna. Jag ser en risk i att barnen kan pÄverkas av dessa stereotypa framstÀllningar och att de tvingas in i genusordningen utan att fÄ möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.KaraktÀrerna i min studie visade upp bÄde feminina och maskulina drag vilket jag tror Àr ett problem som Äterfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterÀra sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktÀrerna mot ett motsatsschema.

Hedersmord, baserad pÄ en verklig hÀndelse

Större delen av vÄrt arbete baseras pÄ en vecka dÄ vÄr lÀgenhet blev ett gömstÀlle för Sara, efter att slÀktingar som hotat henne till livet, Ànnu en gÄng hittat henne. Idag Àr begreppet hedersmord nÄgot de flesta kÀnner till. Dock har vi svÄrt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det pÄ religion, kultur eller gamla seder? Vad Àr bakgrunden till att mÀn dödar kvinnor för att upprÀtthÄlla en familjs heder? Vi vill belysa detta Àmne och pÄvisa konsekvenser som drabbar de utsatta.

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivning

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhÀlsovetenskap, 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet dÄ det gÀller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vÄrt samhÀlle.

Karta och terrÀng : Fyra studier om förÀndrade livsvillkor och omvÀrderad identitet

FörÀndring Àr ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre ovÀntat. Oavsett hur vÀlkommen en förÀndring Àr har vi att förhÄlla oss till dess konsekvenser och innebörder. MÀnniskans förmÄga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förÀndrade livsvillkor Àr av betydelse för hennes vÀlmÄende och kÀnsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhÀlleliga normer inverkar pÄ hur sociala grupper och förhÄllanden definieras och vÀrderas. Ett par av de mÀnniskor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnÀra upplevelse och samhÀlleliga förestÀllningar.

De flesta, men inte alla : En granskning av hur normer kring kön och sexuell lÀggning förmedlas i ett urval av lÀroböcker för Religionskunskap 1.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.            The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.

MajoritetssamhÀllet och romer som grupp. En kritisk granskning av Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv pÄ arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstÄr i arbetet mot diskriminering eftersom det Àr en verksamhet som innebÀr kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar ocksÄ att det finns utrymme för förÀndringar i positiv bemÀrkelse eftersom makt genererar motstÄnd. Myndighetetens sprÄkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering pÄ nya sÀtt gÄr det att hÀmma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk i rapporten om romers rÀttigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->