Atopisk dermatit (AD) är en kliande, inflammatorisk hudsjukdom som beror på allergi. Det är en av de vanligaste orsakerna till hudsjukdom hos hund. Många inflammatoriska mediatorer har påståtts spela en roll i patogenesen av atopisk dermatit, och den viktigaste vasoaktiva mediatorn är histamin. Farmakologisk behandling av AD inriktar sig på symtomen där glukokortikoidbehandling är vanligast och effektivt men tyvärr förknippad med många biverkningar. Kompletterande läkemedel som till exempel antihistaminer behövs därför.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur närstående till skyddsisolerade patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige upplevde vårdtiden och bemötandet från vårdpersonalen under vistelsen på sjukhuset.Metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design. Deltagarna bestod av fem närstående till skyddsisolerade patienter som valdes ut genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys.Resultat: Två teman har identifierats ?Den närstående trygghet är kopplat till hur patienten mår och behandlas.? och ?Närstående förminskar sin egen betydelse i vårdsituationen?. Under dessa två teman utkristalliserade sig fyra kategorier ?Trygghetskänsla?, ?Förlorad kontroll?, ?Att vara närvarande? och ?Copingstrategier.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden.

Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ?Sanningen?. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det.Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ?Sanningen?.

Huvudpunkten i denna studie tar fasta på föräldrars agerande vid fördelning av sin kvarlåtenskap. Ett nytt svenskt datamaterial har insamlats på avlidna individer inom Stockholm län under året 2004 för att undersöka hur beteendemönstret bland dessa föräldrar förhåller sig. Tonvikt läggs vid förekomsten av en rättvis fördelning eller ett kompensatoriskt beteende. Resultaten indikerar på en väl utbredd lika fördelning mellan arvingarna oavsett kön, åldersspridning eller antal. Något som visar sig ha en negativ inverkan på en rättvis fördelning är storleken på boets behållning..

Det finns flera teorier om varför man hjälper, men denna uppsats inriktar sig på relationen mellan empati och hjälpande. Denna relation är intressant att undersöka eftersom den angår alla människor och har stor betydelse i många situationer och i vardagliga mänskliga relationer. Empati innebär att kunna leva sig in i en annan persons känsloläge och behov. Att med empati få förståelse för en annan människas känslor är en inre process som inte bara leder till förståelse i ord utan även till handling. Empatins konsekvenser har länge setts som grundläggande faktorer för att framkalla positivt beteende mot andra.

Sammanfattning  Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                    Unis, Brian                                                                                                       2010             Arbetets titel Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomarOpublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)               Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.           Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47               Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende. Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS).

Självskadebeteende innebär ett upprepat och ett impulsivt beteende där individen skadar sig själv. Handlingens syfte är inte att dö utan att lindra psykisk smärta. Människor uttrycker sitt lidande på olika sätt, ofta räcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vårt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av självskada utförs oftast i syfte att dämpa ångest och befria sig från svåra känslor. Vårt syfte med studien är att belysa upplevelsen av att vårda patienter som självskadar utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten..

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Sammanfattning  Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                    Unis, Brian                                                                                                       2010             Arbetets titel Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomarOpublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)               Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.           Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47               Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende. Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS).