Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Underjordsbrytning är en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror på hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning används ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns många olika metoder men två av de vanligaste är skivrasbrytning och igensättningsbrytning. Som används av Boliden AB och LKAB.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats.Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen.

Det finns goda förutsättningar att gestalta en förskolegård som möjliggör ett jämställt förhållande mellan barn, men då krävs även personalens aktiva medverkan. Syftet med den här uppsatsen är att öka medvetenheten om vikten av en jämställd lekmiljö på förskolegårdar och att försöka komma fram till hur en sådan kan gestaltas. Förhoppningsvis kan uppsatsen fungera som underlag för vidare diskussioner och studier. Förskolans läroplan uttrycker att förskolan ska motverka traditionella könsroller och att alla barn ska få utvecklas utan begränsningar av könstillhörighet. I utvecklandet av könsroller påverkas barnen av både den sociala och fysiska omgivningen.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syfte: I förskolan används diagnos- och bedömningsmaterial för att dokumentera barn utveckling.. Ett vanligt förekommande material är TRAS- Tidig Registrering Av Språk som används till att kartlägga barns språkliga utveckling. Studien syftar till att synliggöra och analysera hur barn som anses ha språksvårigheter beskrivs i TRAS materialet. Frågeställningarna i studien är: Vilka identitetspositioner finns i TRAS materialet?Hur beskrivs åtgärder som föreslås för barn som anses ha språksvårigheter?Hur legitimeras användandet av TRAS i förskolan? Teorietisk ram och genomförande:Kritisk diskursanalys har använts i studien.

Detaljhandelsarbete har målats upp som ett lågstatusyrke i såväl media, litteratur, som av branschen själv under alla de tre år som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjälp av teorier kring status och angränsande begrepp, samt intervjuer med företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar på vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker också svar på varför branschen vill höja statusen samt vilka åtgärder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets låga status med att det är en bransch som kännetecknas av obekväma arbetstider, många deltidsanställningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en låg lönenivå.Denna studie visar också att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbättrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbättrade arbetsvillkor. För att uppnå statusmålet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriärvägarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivån.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framställningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero på. Syftet är även att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna på sociala medier kan ha för användarnas föreställningar om kön och sexualitet. Frågeställningarna är: ?Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse på Twitter? I så fall, på vilket sätt och vad kan det bero på?? och ?Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha någon betydelse för Twitter-användarnas föreställningar om kön och sexualitet? I så fall, på vilket sätt??. För att uppnå syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inläggen på hashtagen #paradisehotelse.

Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin.

IT har kommit långt ifrån att bara vara en teknikfråga. Informationsteknologin har del i en samhällsförändring som pågår mitt framför våra ögon. Jag är intresserad av något som kan beskrivas som en normativ förändring i samhället, hur beteenden förändras i och med informationsteknologins inträde och utbredning i det vardagliga samhällslivet, och hur människan organiserar sig i något som kan liknas vid ett nätverkssamhälle. Med informationsteknologin ändras förutsättningarna för individernas livsföring. Därmed ändras också marknadens förutsättningar och förutsättningarna för rättsliga regleringar.

SYFTESyftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut.METODUppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut är Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer ägde rum med personer på ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes även med en utomstående part.TEORIDelarna i teorin har delats upp på ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi.

Strid i urban miljö är mycket komplex och utmärks av en föränderlig miljö och med en motståndare som kan uppträda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. Motståndaren har utvecklat sin taktik som ett svar på den teknik och stridsteknik som vi använder. För att utbilda och öva används reglementen som beskriver en fiktiv motståndare och det förutsätts att denne är relevant och uppför sig på ett adekvat sätt. Uppsatsens syfte är att pröva om den beskrivning av motståndarens taktiska uppträdande i urban miljö som finns i våra reglementen och anvisningar är rimlig.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.