This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ?Everyone should have the opportunity to participate in cultural life?. And it is also a comporative study of discourse regarding accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system. Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews. My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Building on the concept of constructive iconoclasm as a creational force of iconicity, this thesis examines how the contemporary iconoclastic discourse is related to artistic process. Studies have shown that the performative act of destroying art that is an historical phenomenon is highly present within the contemporary art discourse today. Due to the many dimensions of contemporary art, the ways in which iconoclastic deeds appear may differ from the historical narrative. While iconoclasm and iconicity are being reciprocal processes that can only exist in relation to each other and their context, there are signs that the destructive act itself is being recontextualized by contemporary artists. Guided by the framework of Norman Fairclough?s critical discourse analysis, the thesis examines the processes of conceptual and constructive art destruction by analyzing the discourses of two case studies situated in the contemporary art market.

The objective of this essay has been to show how the image of the Soviet Union in ?Alla tiders historia? differs in the 1989 and 2004 editions of the book. To explain these differences I have used a discourse analytic perspective, mainly inspired by Michel Foucault and his philosophical theories of the constructions of objects, and also Faircloughs critical discourse analysis inspired by Gramsci.In this paper the two editions of ?Alla tiders historia? are presented with quotes which are then analysed from using my theoretical framework. In the 1989 edition three themes emerged: continuity, undecidability and ambivalence, which together present an image of a Soviet Union which is not clearly defined within the political discourse.In the 2004 edition this struggle over the discourse has been settled and the Soviet Union?s position as a dictatorship has been determined, at the same time as the Soviet Union is put in a negative relationship with Czar Russia and is connected with Nazi Germany.

The aim of this study is to explore how sports journalism can include and/or exclude athletics from a national community. This study put emphasis on finding patterns from articles by Swedish sport media on non-ethnic Swedish athletics. The theories central to this study are ethnicity and nationalism, as these concepts contain reflections on why certain groups of people are excluded and/or included. Norman Faircloghs critical discourse analytical model has been selected for the study method that analyzes texts in three levels: the text level, discursive practice and social practice. Four non-ethnic Swedish athletes have been chosen to explore how they were portrayed in the media.

The aim of this study was to examine how the political party Sweden Democrats is represented in two Swedish newspapers. The study included a national newspaper and a local newspaper, Aftonbladet and Blekinge Läns Tidning. We studied 35 articles from both papers, from 2005 and from 2009. We analyzed the texts using the linguist Norman Faircloughs (1995) method for discourse analysis. Based on his theories, we created our own model to examine the texts. Our model primarily focused on representation. The study was conducted at a time when Sweden Democrats was given much support in opinion polls and knocked on the door to the Swedish Parliament. The study showed that Sweden Democrats in both newspapers, primarily by descriptions, the choice of interviewees, etc., often are represented as racists.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund ? Folkuniversitet ? analyseras.Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna.

During the last two decades, the elementary, - secondary-, and upper secondary schools of especially Europe and USA have gone through a change. From being formed in the post war time and, in Europe, very influenced by the ideas of social democracy, the school today has more and more come under the influences of neo liberalism, entrepreneurship and the political and economical situations during the late 1980´s.This undergraduate work brings up the changed discourses of education and knowledge in relation to the traditional free school system for adults in Sweden, the popular education, and especially in relation to folk high schools (folkhögskolor). By using, first and foremost, the idea of Norman Faircloughs critical discourse analysis (CDA) the rules and documents concerning the folk high schools are analyzed. The purpose of the paper is to identify and recognize the movement in the discourse to reach an understanding about the political situation for folk high schools in Sweden. In the end you can see that it is possible to define a similar development in discourse surrounding the popular education, as has been in the case with the elementary, - secondary-, and upper secondary schools..