I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svårigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet är av betydelse för livskvaliteten, och vårdpersonalen behandlar inte eller är obekväma med att vårda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förändringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hälsan är faktorer som påverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi upplever en bättre sexuell hälsa än de som genomgår mastektomi.

"Alla är vi olika" är en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu.Syftet med denna uppsats är att belysa hur information om sex, sexualitet och kön som riktas till ungdomar kan utformas. Vi har en föreställning om att ungdomar är den främsta gruppen i dagens samhälle som översköljs med information om sex och relationer, könssjukdomar och graviditeter. Det är därför viktigt att det ges en öppen och bekväm bild av vad sex, sexualitet och kön är och kan innebära.I och med att Internet idag är ett så pass stort kommunikations- och informationsforum där alla kan vara anonyma och ta del av det som förmedlas har vi valt att undersöka den information som går ut till ungdomar via nätet. Eftersom Internet också är en plats där alla kan producera information finns färre restriktioner för vad som får skrivas och inte får skrivas. Vi studerar i denna uppsats webbsidan kondom.nu genom en kritisk diskursanalys där vi främst tittar på hur sex, sexualitet och kön görs på hemsidan.

Varje år drabbas sammanlagt 1075 kvinnor av cervix- och ovarialcancer. Cervix- och ovarialcancer drabbar de kvinnliga könsorganen och behandlingarna medför olika komplikationer som kan påverka kvinnans upplevelse av sexualitet och sexualliv. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet och sexualliv relaterat till behandling av cervix- och ovarialcancer. Litteraturstudien baserades på nio artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier Att sexlivet påverkas av rädslor och får en förändrad betydelse, Att uppleva hur kroppen förändrats, Att uppleva förändringar inom partnerrelationer, Att inte längre känna sig som en kvinna, Att känna en önskan om att få prata om sexualitet och sexualliv.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter.Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer.Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta.

Syftet med den här studien är att undersöka diskurser kring våldtäkt och hur kvinnor framställs utifrån kön och sexualitet på internetforumet Flashback forum. Studiens frågeställningar är: Hur diskuteras det om våldtäkt på Flashback forum? Hur framställs kvinnor utifrån genus och sexualitet i diskussioner kring våldtäkt på Flashback forum?För att besvara studiens två frågeställningar insamlas textmaterial från Flashback forum. Studien är kvalitativ och (kritisk) diskursanalys används som metod. Materialet analyseras med hjälp av feministiska teorier med fokus på genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns på Flashback forum många gånger skuldbelägger våldtäktsoffret.

Sexualitet är en unik och viktig del av människors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar är asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehållsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att älska och vara värd att älska för den man är?, ?att den sexuella funktionen förändras av symptom och läkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern är viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvärdera och förändra?.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas.Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.