Sökresultat:
1027 Uppsatser om Normalćrskorrigering - Sida 9 av 69
Value at Risk : En jÀmförelse mellan VaR-metoder
Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.
The existence of low balling on the Swedish audit market -A study of companies listed on the NASDAQ OMX Stockholm that voluntarily changed audit firm 2002-2010
Background and Problem: The lack of auditor independence is discussed being oneof the reasons to scandals such as Enron and HQ. A pricing strategy that has beendebated impairing auditor independence is low balling. To win a new client in atender process, audit firms supposedly offer an audit fee below cost and then increasethe fee the following years to recover the initial loss. The auditors? future financialinterest in the company due to the initial loss is by some believed to impair auditorindependence, which makes low balling in Sweden a relevant phenomenon to study.Aim of study: This thesis aims to explain if low balling exists on the Swedish auditmarket and if the size of companies affects the results of low balling.Methodology: To achieve the purpose of this thesis, a statistical study wasconducted.
Testikelstörningar hos hingstar i Sverige
This project was initiated by a veterinarian, that at stallion performance tests for breeding during a number of years, noted breed differences in various types of testicular disorders. Therefore it was of interests to examine the proportion of testicular disorders within certain breeds. The aim with the project was in a first part to study cryptorchidism in common horse breeds in Sweden. Information about castrations of stallions performed during a 10 year period (2000-2009) was collected from computerized case records at five animal hospitals. The case records showed the numbers of castrations, normal cases and cases preformed on stallions with cryptorchidism, abdominal respectively inguinal.
Induktion av persisterande gulkropp hos sto : en framtida metod för att dÀmpa brunstrelaterade störningar?
This article starts with a review of the literature regarding the normal reproductive physiology of the mare, normal luteolysis, different causes of prolonged luteal phase and theories behind these. The article also presents a study where it was examined if treatment with human choriongonadotropic hormone (hCG) during the luteal phase induces prolonged luteal phase in mares, thus preventing estrus. The study consisted of two parts: one intensive study of eight mares at the former Department of Obstetrics and Gynaecology at SLU, Uppsala, Sweden and one field study of seven mares at a stud farm 70 km north of Uppsala. The mares in the intensive study were divided in two groups: one with four mares that were injected with hCG in luteal phase when they had a follicle of minimum 30 mm and a second group with four mares that were injected with sodium chloride at the same time. These mares were examined with ultrasonography and blood samples.
Fruktosamin som markör för diabetes mellitus hos katt :
Diabetes mellitus is characterised by persistent hyperglycemia in all species. Fructosamine is a glycated protein reflecting blood glucose concentration during the preceding weeks. It has become a valuable analysis to differentiate persistent hyperglycemia from transient stress induced hyperglycemia in cats. It is also used to evaluate current therapy in diabetic patients. Although fructosamine is a well accepted analysis, it is sometimes regarded with scepticism.
FÀltskiktsvegetationen 30 Är efter bestÄndsanlÀggning : effekter av olika nivÄ pÄ skogsskötselintensitet
En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten pÄ virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprÀttades en extensiv behandling som innebar att ingen ÄtgÀrd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markÀgarens normala skötselintensitet vid tiden nÀr försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling dÀr ambitionsnivÄn skulle vara högre Àn vad som kunde anses vara normalt.
Mitt syfte var att studera hur fÀltskiktets tÀckningsgrad och artantal pÄverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna pÄ de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. PÄ dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus pÄ fÀltskiktet i mÄnadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.
??Normal?, vad Àr det?? En kvalitativ studie om hur personer med Aspergers syndrom konstruerar ?normalitet?.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer med AS- diagnos konstruerar ?normalitet? samt vilka faktorer som har pÄverkan och betydelse i konstruktionen av ?normalitet?. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Hur ser de boende pÄ begreppet ?normalitet? samt vilka faktorer pÄverkar konstruktionen av begreppet?? och ?I vilken utstrÀckning kan de boende leva ett ?normalt? liv utifrÄn sina egna förutsÀttningar?? Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer som Àr diagnostiserade med AS och samtliga bor i samma serviceboende.
En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.
Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.