NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar frÄn Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige pÄ grund av oroligheterna som förekommer i dessa lÀnder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fÄtt ta emot mÄnga nyanlÀnda elever. Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva de nyanlÀnda elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlÀnda elevernas upplevelser av mötet med det svenska sprÄket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, sÄvÀl praktiskt som i rÄdande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillÀmpas i bildundervisningen pÄ nÄgra grund- och gymnasieskolor, samt vad som pÄverkar tillÀmpningen. Vidare beskrivs Àven nÄrga lÀrares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Detta examensarbete fokuserar pÄ förÀndringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram att förÀndringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna pÄverkar hur Sveriges stÀder utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste Ärtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förÀndring pÄverkar Sveriges stÀders utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delomrÄden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begrÀnsningar. Det som efterstrÀvas i denna översikt Àr att redogöra för en bakgrund samt att pÄvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie. UtifrÄn de tre delarna av forskningsöversikten kan jag dra slutsatser vilka jag anvÀnder mig av i fallstudiens innehÄllsanalys och vidare i analys och diskussionskapitlet. Studien genomförs som en fallstudie av ett bostadsomrÄde i Göteborgs innerstad, Högsbohöjd.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrÀtts-lig studie on barnets rÀttigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrÀttslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg Àmnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag pÄ samma sÀtt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar pÄ FN:s barnrÀttkommittés yttranden kring hur lÀnderna sköter sina Ätaganden gentemot konventionen och en jÀmförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundlÀggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rÀttigheter Àn kring Norges.Uppsatsen tar ocksÄ upp domstolsprocessen kring vÄrdnadstvister dÀr barnet ofta riskerar att hamna i klÀm. En jÀmförelse mellan vÄrdnadstvister i Sverige och Norge visar att det Àr vÀldigt smÄ skillnader mellan lÀndernas olika problemomrÄden som utgör skillnader i barns rÀttigheter som direkt kan hÀrledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rÀttigheter..

Den första skuldsaneringslagen infördes Är 1994 i svensk rÀtt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gÀller idag. Den senare lagen Àr pÄ mÄnga sÀtt lik den Àldre lagen pÄ sÄ sÀtt att förutsÀttningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett Àr desamma. Det som förÀndrats Àr frÀmst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det Àven en utredning med förslag om ytterligare förÀndringar i skuldsaneringslagen.

One fundamental principle in Swedish contract law is that passive acceptance does not constitute a binding acceptance of an offer. Still, business owners use the consumers unknowing of this, and form offers saying passivity will lead to a binding agreement. Business owners are thus trying to ?negatively bind? the consumer to agreements. There are rules prohibiting this kind of actions in the Swedish marketing law (MFL).In order to find out what constitutes this forbidden kind of agreement-entering according to the Swedish Market Court, an analysis of seven cases settled between 2002-2009 and concerning consumers in these situations, is made.

The socialdemokrats? long possession of government power from the 1930?s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse FolkpartietÂŽs view of security and foreign affairs in comparison with government policy.

Den traditionella strategiska skolan bestÄr av en uppdelning mellan civilt och militÀrt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskrÀckning/ pÄtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi Àr viktiga utgÄngspunkter. Men gÄr det teoretiska ramverk som till stor del hÀr-stammar frÄn von Clausewitz att tillÀmpa pÄ cyberrymden? En miljö som prÀglas av att den för-Àndras sÄ fort nÄgon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska grÀnser och dÀr skillnaden mellan militÀrt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillÀmpning pÄ Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersÀkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats Àr att pröva hur vÀl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

BolagsstyrningsfrÄgor har pÄ senare Är uppmÀrksammats bÄde i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som skulle sÀkerstÀlla förtroendet för det svenska nÀringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden Àr avsedd att utgöra ett led i sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet vilket innebÀr att den inte Àr lagstiftad utan marknaden fÄr sjÀlv rÄda över bestÀmmelserna. Koden bygger pÄ principen följ eller förklara och innebÀr att de företag som tillÀmpar Koden kan avvika frÄn enskilda regler men de mÄste dÄ förklara och ange skÀl till avvikelsen. Genom följ eller förklara lÀggs ambitionsnivÄn högre Àn den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Detta arbete behandlar polisens möjlighet att anvÀnda sig av förenklad förundersökning enligt RÀttegÄngsbalken 23:22. Arbetet belyser Àven om ett mer frekvent anvÀndande av förenklade förundersökningar skulle underlÀtta polisens utredande verksamhet nÀr det rör sig om enklare brott. I arbetet stÀlls ocksÄ frÄgan: ?Varför förenklade förundersökningar inte anvÀnds i större utstrÀckning?? Svaret blev inte bristen pÄ straffprocessuella tvÄngsmedel utan som JO pÄpekat: ?svensk polis har bristfÀlliga juridiska kunskaper som skulle kunna medföra att rÀttssÀkerheten drabbas om man inte Àr tillrÀckligt försiktig?. Det Àr dÀrför, enligt min uppfattning viktigt att detta problem belyses och ÄtgÀrdas sÄ fort som möjligt d.v.s.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.