Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kÀnnetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen Àr gömd i allt runt omkring oss. Allt frÄn förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lÀgenheten speglar i nÄgon utstrÀckning de idéer som det svenska samhÀllet Àr uppbyggt kring. Denna speciella stÀmning som Àr typisk svensk gÄr Àven igenom i hur man som konsument ser pÄ en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den Àr svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tÀnker kring svenska ting.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utstrÀckning reducerade uttalsformer anges i ett urval ensprÄkiga svenska ordböcker samt att, med hÀnsyn till ordböckernas funktion, diskutera vÀrdet av sÄdana former. De ordböcker som ingÄtt i undersökningen Àr Norstedts svenska uttalslexikon (NSU, Hedelin 1997), Svenska sprÄknÀmndens uttalsordbok (SSNU, Garlén 2003), Lexin och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009).Materialet har utgjorts av de 50 mest frekventa orden i korpusen SUC 2,0 . Uttalsangivelserna för dessa ord, vilka samtliga Àr funktionsord, har undersökts i NSU, SSNU, Lexin och SO, och en berÀkning har gjorts av antalet reducerade uttalsformer i de olika ordböckerna. En nÀrmare ana-lys har ocksÄ gjorts av uttalsangivelserna för funktionsorden och, Àr, att, med och det.Av de 50 mest frekventa orden i SUC 2,0 anges minst en reducerad uttalsform för 30 ord i en eller flera av de undersökta ordböckerna. Uttalsordböckerna (NSU och SSNU) redovisar fler sÄdana former jÀm-fört med allmÀnordböckerna (SO och Lexin).

Den hÀr etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehÄllsanalys av tvÄ reklamfilmer frÄn 2013 och 2014 frÄn Volvo, samt genom fÀltobservationer pÄ Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter bygger pÄ Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehÄllsanalysen undersöks hur varumÀrkena anvÀnder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som Àr budskapsbÀrare av normer, vÀrderingar och mening. Undersökningen visar att varumÀrken som Ikea och Volvo upprÀtthÄller, reproducerar och konstituerar en förestÀllning om en svensk identitet och dÀrmed Àven den nationella gemenskapen..

Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor pÄ satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid dÄ svensk livsmedelsproduktion gÄr pÄ knÀna. Till sin hjÀlp har landsbygdsministern ett expertrÄd som ska vÀgleda skutan i rÀtt riktning. Men kritiken har varit hÄrd. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frÄgar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll stÄr inför. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod med djupintervjuer dÀr framstÄende personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn pÄ svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv stÀller uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll stÄr inför. Utmaningarna bestÄr av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hÀmmar en förÀndring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framstÀlls och beskrivs utifrÄn en speciell konflikt under hösten 2006 och vÄren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick pÄ krogen en kvÀll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att rÀknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll i dagens Sverige, han fÄr representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan ocksÄ ses som ett bevis pÄ att alla kan lyckas bli en stjÀrna.Media bÄde bekrÀftar rÄdande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Surrogatmoderskap Àr idag inte tillÄtet i svensk rÀtt Àven fast det inte finns nÄgot explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock pÄ att sÄdana arrangemang ÀndÄ förekommer, bÄde i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlÀgga vilka rÀttsliga komplikationer som kan komma att uppstÄ i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rÀtt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhÄller sig till principen om barnets bÀsta enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats dÀr betydelsen av barnets bÀsta ligger i fokus för jÀmförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjÀlp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr postkolonialism och orientalism. Med hjÀlp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

Bara genom en snabb genomblÀddring av morgontidningarnas kultursidor under de tvÄ gÄngna decennierna blir de ökade satsningarna pÄ nöjesmaterial tydlig. Skribenter och kulturchefer pÄ tidningarna tror att det Àr en trend som kommer att hÄlla i sig och vÀxa..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare anvÀnt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktÀr anvÀnts i större utstrÀckning Àn andra. Att problemen med klimatförÀndringar Àr en av vÄr tids största frÄgor Àr ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). DÄ klimatförÀndringar Àr en mycket komplex frÄga som omgÀrdas av mÄnga olika slags osÀkerheter Àr det viktigt att en klimatpolicy, nÀr den formuleras, förhÄller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgÄngspunkt i klimatkommitténs arbete dÄ det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. NÄgon sÄdan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende pÄ svensk litteratur översatt till arabiska samt svÄrigheterna förvarje forskare som vill anvÀnda dem. DÀrefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus pÄ var, nÀr och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gÀller genrer, författare, förlag, översÀttare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien Àr helt oumbÀrlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgÄende analyser i Àmnet..