Sökresultat:
68 Uppsatser om Nordiskt försvarssamarbete - Sida 2 av 5
Aspektorienterade vittringsprocesser : En studie i ett nordiskt klimat
Weathering on rocks is an important component of the world?s geomorphology. One way to measure weathering on rocks is to analyse rock hardness. This is a study conducted in the northern hemisphere on granite rocks in Uppsala, Sweden. A Schmidt hammer is used to create a correlation analysis between the aspects on three glacial erratic boulders and rock weathering.
Svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik ? likheter och skillnader : Analys kring möjligheterna till fördjupat samarbete
Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam värdegemenskap. Detta innebär att vi delar och värnar om gemensamma värden, exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter. Att vi även delar en liknande historia, språk och kultur gör att det funnits goda förutsättningar för samarbete. Även om de nordiska länderna är lika ur många aspekter, så finns det ändå vissa skillnader. Denna studie syftar till att påvisa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.
Hur användbar är keywordmetoden? : En studie av memoreringstekniker vid ordinlärning
I denna uppsats studeras keywordmetodens påverkan på gymnasieelevers ordinlärning i ett nordiskt språk, isländska. En undersökning genomfördes på 64 elever i tre gymnasieklasser som fick försöka lära sig 22 isländska ord. Två av gymnasieklasserna blev instruerade i att använda keywordmetoden, medan den tredje fick använda valfri teknik. De blev testade en gång omedelbart efter att de fått träna på orden ? och en gång efter en vecka.Keywordgrupperna presterade jämbördigt med kontrollgruppen på första testet, men på det andra presterade de sämre än kontrollgruppen.
Pendlingens påverkan på KASAM
Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.
Klinikers Perspektiv på Negativa Effekter av Psykologisk Behandling
Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog.
Sociala mediers inverkan på tonåringarnas psykiska hälsa : Ur skolkuratorers perspektiv
Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog.
Mikrobiella hot mot nordiskt dricksvatten : En studie av mikrobiella föroreningar i dricksvatten i Norden samt en utvärdering av olika reningsprocesser
Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.
Lex Mercatoria: det nya handelsbruket
År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.
Sjömakt som grund för marint nordiskt samarbete i Östersjön
Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har ocksÃ¥ olika utgÃ¥ngspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrÃ¥n strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn pÃ¥ sjömakt.Den svenska utgÃ¥ngspunkten för sjömakt är global där den finska utgÃ¥ngspunkten är terriÂtoriellt försvar med en internationell ambition.
Nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete : pragmatiskt men gränslöst
This study deals with one particular instance of foreign policy change in Sweden; The political take-off for enhanced Nordic Defence and Security Cooperation in the beginning of the 21st century which led to an agreement on a Nordic declaration on slolidarity. The aim of this study is to explain why the political development has undergone a rapid upturn and when such a policy change occur. Its purpose is to explain what factors and conditions that influenced the policy change. It also explores the meaning of the Nordic Declaration of Solidarity. The theoretical point of departure is Foreign Policy Analysis combined with John Kingdons policy-window theory.
?Vad pratar man på Färöarna?? : Den nordiska språkgemenskapen utifrån gymnasielevers uppfattningar och skolans styrdokument.
Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog.
Sambors rätt att ärva varandra : ? den svenska lagstiftningens brister i ett nordiskt perspektiv
The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.
En bro, två världar?
Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner.
Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia.
Kan man skapa en världsportfölj baserad på inhemska aktier
Vi har undersökt hur globaliseringen påverkar aktiemarknaden. Ett sätt att ta reda globaliseringens effekter kan vara att jämföra avkastning och risk för olika marknader. För att kunna göra en jämförelse har vi skapat aktieportföljer baserade på olika marknader och jämfört dessa med ett index som motsvarar världen.Genom några enkla urvalskriterier har vi skapat fyra portföljer med börsnoterade aktier från Norden, Europa, Japan och USA.Portföljerna har vi jämfört med ett världsindex för att se vilka samband som finns och hur de utvecklar sig över tiden. Sambanden vi fann var att korrelationen mellan några av portföljerna och världsindexet är relativt starka samt ökar med tiden. Att korrelationen ökar kan tyda på att företagen blir mer internationellt verksamma med tiden.
Religionsfrihet i en nordisk kontext : Hur bör en nordisk stat förhålla sig till religionsfrihet?
Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas.Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex.