Detta Àr ett examensarbete pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildning Bild och visuellt lÀrande. Uppsatsen Àr en avgrÀnsad del i ett utvecklingsarbete av ett lÀromedel för bildlÀrare i grundskolans senare Är. Med lÀromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlÀrare i grundskolans senare Är gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet Àr att det saknas aktuella lÀromedel i bild som Àr förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det lÀromedel jag avser att utveckla i form av en innehÄllsförteckning.

Abstract Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar pÄ att ta fram vad det Àr som gör lÀsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassförestÄndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att lÀsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkÀt om lÀsintresse och hur mycket tid som lÀggs pÄ fritidslÀsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassförestÄndaren och bibliotekarien.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva vanliga metoder ÀmneslÀrare anvÀnder sig av för att skapa och upprÀtthÄlla tystnad och ordning i klassrummen, nÀr det enligt lÀrarnas uppfattning behövs. VÄr empiriska del av arbetet grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika Àmnes- och klasslÀrare i en F-5 skola i en förort i StockholmsomrÄdet. I observationerna har vi valt att följa tvÄ stycken Är 2-3 klasser, under fem olika Àmneslektioner. UtifrÄn litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvÄhundra Ären och hur lÀrarens roll har förÀndrats i förhÄllande till den rÄdande skolkulturen.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

Syftet med vÄr studie Àr att analysera ett antal elevlösningar frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 samt att analysera hur nÄgra lÀrare som undervisar i de tidiga skolÄren förhÄller sig till elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga med de utvalda elevlösningarna. VÄra frÄgestÀllningar berör vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3, vilka svÄrigheter som gÄr att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som gÄr att dra mellan lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga och elevernas fortsatta lÀsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fÄtt ta del av frÄn Institutionen för nordiska sprÄk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lÀrare om hur de ser pÄ elevers lÀsförmÄga har vi kunnat fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visar hur viktigt det Àr att eleverna har en god lÀsförmÄga för att nÄ mÄluppfyllelse för Ärskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin lÀsförmÄga har vi i vÄrt resultat sett hur stor inverkan bÄde hemmet och skolan har t.ex.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett förÀldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har barn i förskolan undersöks hur förÀldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvÀndighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. LitteraturgenomgÄngen utgÄr frÄn tidigare förÀldraundersökningar, annan litteratur och forskning. VÄra resultat överensstÀmmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.Kortfattat kan sÀgas att förÀldrar ser förskolan som en nödvÀndighet, först och frÀmst av ekonomiska skÀl, men Àven för att tillfredsstÀlla bÄde barnets och förÀldrars sociala behov. FörÀldrar har ett behov av att fÄ stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att trÀffa andra barn och leka.

Resurser och bristen pÄ resurser Àr ett ofta omtalat Àmne nÀr det gÀller skolan och dess verksamhet. FrÄgan Àr om vi alltid tar tillvara pÄ de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lÀrare och litteratur ser pÄ eleven som resurs. Jag har Àven undersökt om forumteater Àr en lÀmplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras pÄ litteratur samt en kvantitativ enkÀtundersökning bland elever och lÀrare.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhÄllningssÀtt har för de smÄ barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de dÄ kunde tÀnka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jÀmföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom omrÄdet.I svaren frÄn respondenterna har vi fÄtt exempel pÄ hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avlÀsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera nÀr barnen löser olika situationer, sÄ handlar det alltid om att pedagogerna mÄste vara vakna, nÀrvarande och medvetna om att de Àr viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har Àven fÄtt exempel pÄ vad pedagoger kan göra, sÀga och tÀnka pÄ för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i smÄ grupper, samt att sporra barnen att ta hjÀlp av varandra, var svar som Äterkom..

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemÄl som fanns hos anhöriga nÀr deras nÀrstÄende plötsligt avled samt vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av nÀrstÄende. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan Ären 1993 och 2007. Urvalet begrÀnsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som anvÀnds var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av en modifierad granskningsmall.

Finansieringslitteraturen tar upp betydelsen av att lÀgga upp sin kapitalstruktur pÄ det sÀtt som gynnar företaget optimalt. Att finna den optimala kapitalstrukturen efterstrÀvas eftersom det sÀnker kapitalkostnaden och Àr en betydelsefull faktor i företagens framtida lönsamhet. Framförallt har tvÄ teorier, trade-offteorin och pecking orderteorin, nÄtt allmÀn acceptans inom forskningen pÄ detta omrÄde och ett flertal studier har genomförts pÄ olika marknader runt omkring i vÀrlden för att undersöka teoriernas tillförlitlighet. Denna studie granskar dessa tvÄ teoriers tillÀmpbarhet pÄ den svenska och finska marknadens företag, inför en stundande sammanslagning av de nordiska börslistorna. SlumpmÀssigt har 60 företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen och 60 företag frÄn Helsingforsbörsen valts ut som föremÄl för studien, dÀr empirin Àr hÀmtad ur företagens Ärsredovisningar.

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lÄgstadielÀrare i tvÄ olika skolor. Syftet har varit att undersöka lÀrares didaktiska övervÀganden vid valet av skönlitterÀra texter för elever i Ärskurs 1-3. Fokus har legat pÄ valet av höglÀsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn berör de tankar och övervÀganden som pÄverkar valet av litteratur för de intervjuade lÀrarna.Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide, som gav struktur och vÀgledning. De svar som lÀrarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrÄn ett fenomenografiskt synsÀtt samt ramfaktorteori.

Nordiska (och svenska) nÀringsrekommendationer rekommenderar att Àta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta Àr den mÀngd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. UtlÀndska och svenska studier visar att svenska folket Àter för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till rekommendationerna.Studiens syfte Àr att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslÀrare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet Àr ocksÄ att studera om dessa grupper anvÀnder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att Àta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt pÄ hÀlsan? AnvÀnder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkÀtundersökning.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..