IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. IPv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via IPv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

I denna uppsats har språket i radioprogrammet Klartext jämförts med språket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i språket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades främst på den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de två jämförda programmens språk skiljde sig åt på flera olika sätt, bland annat använde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % färre tecken än vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

De klimatiska förutsättningarna har stor betydelse i val av användning av utemiljön, därför är det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förändringarna för att ge bättre möjlighet till användning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bättre villkor. Värme och sol är faktorer som är efterlängtade i Norden i motsättning till de sydliga länderna där skuggan är mer önskvärd speciellt under de varma månaderna. Det nordiska klimatet kräver andra inställningar för planering av utemiljön än vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden längtar till sydliga städer på grund av olika kvaliteter t.ex. värme, havet, semesterkänsla, historia m.m.

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. IPv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via IPv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. IPv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via IPv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

This paper discusses whether the main argument for European countries to stay out of the euro, i.e. the loss in stability from not having a national monetary policy that can be used for stabilization purposes, is still valid ten years after the introduction of the single currency. We analyse the stabilization performances of four largely comparable Nordic countries that have all chosen different levels of European economic integration. In retrospect, the so-called ?stabilization policy argument? seems surprisingly weak.

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. IPv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via IPv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..

Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas.

Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs.

Slöjden är ett ämne och har varit så sedan 80- talet i skolans läroplaner, men fortfarande väljer eleven slöjdart inför termin eller år fast slöjd är ett ämne. Slöjden är också en plats där väldigt många val görs från dels läraren men också från elevens sida. Hur lärarna reflekterar över de olika valen och vilka valmöjligheter, lärarna och eleverna faktiskt har, kan vara intressant att undersöka. Det nordiska slöjdperspektivet när det gäller val kan också vara av intresse. Skiljer sig Sverige från de övriga nordiska länderna eller inte när det gäller val i slöjden? Undersök-ningen speglar både behöriga lärare och obehöriga lärares reflektioner av deras val och val-möjligheter.

I denna uppsats undersöks det svenska språket i öppen kommunikation på Internet för att se om det förekommer ett gemensamt språkbruk för både synkron och asynkron kommunikation, närmare bestämt för chatt respektive diskussionsforum.Bredvid uppsatsens huvudsakliga syfte följer också två frågor:- Skiljer sig det studerade språkbruket åt mellan olika åldersgrupper?- Vilken syn har chatt- och forumdeltagare på sitt eget skrivande i de olika sammanhangen?.

Energi är något som människan använt sig av genom hela vår historia men det var på grund av industrialiseringen som behovet ökade markant. Stigande energipriser skapade med tiden ett intresse för att minska energikonsumtionen och när elmarknaden avreglerades i mitten på 1990-talet gavs ytterliggare ett ekonomiskt incitament för att hantera dessa frågor. Syftet med detta examensarbete var att undersöka energieffektivisering som koncept, vilka metoder som kan användas samt att pröva hur man arbetar med dessa frågor i praktiken.Energieffektivisering innebär att optimera användningen av den energin som tillförs och därför är det viktigt att kartlägga hur energin används. Om en hel anläggning ska undersökas kan det ske genom att kartlägga anläggningens totala energiförbrukning men när utredningen istället är mer avgränsad kan det ske genom mätningar och tester på den specifika utrustningen. Det är också viktigt att förstå att en förutsättning för de olika metodernas framgång är tillgång på relevant information.Resultatet av detta examensarbete är en sammanställning av de olika delar som bör ingå i en energieffektiviseringsutredning samt en redogörelse för hur några av metoderna används.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.Resultat/Slutsatser:Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte..

I ett nordiskt perspektiv är andelen kvinnor som föder hemma få, från mindre än 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och på Island. I Sverige är antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. Frågan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga världen. Trots att pappor varit närvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.