2004, the SSR, Akademikerförbundet, made a study on the threats and violence as a social secretary in the municipal social services are exposed in their occupation of the "social secretary of threats and violence at work" (T-110192), conducted by Temo ab. We have chosen to use the study on a smaller scale and then made contact with five municipalities in the middle of Sweden to investigate social secretaries experiences of threats and violence. Using the cross-sectional design and a convenience sample, we have gained access to data from 56 people. From a sociological perspective, we have chosen to use Norbert Elias theory of universal configuration and interdependence, and Michel Foucault?s theories concerning power search explanation for the existence of threats and violent situations in the contact between social workers and their clients..

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

This qualitative research is about how Swedish media constructs immigrants in articles. The focus of the study will lie on ten Swedish articles and how they stereotype immigrants, but the demarcation will be for young immigrant boys related to crimes. The purpose of this paper is to highlight how media achieves its goal to construct a group as inferior. This will be implemented with the help of articles from different newspapers that reported on immigrants who have committed crimes. We have chosen to look at different newspapers to see if there is a curtain pattern in the construction of immigrant boy.

The objective of this research was to study how two newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen are creating an image of the Stockholm suburb Rinkeby. The method used to do the study was qualitative content analysis. Ten articles were chosen, five off either newspaper and were found on the internet homepages of the newspapers on 15 November of 2013 and 27 January of 2014. Several theories were used in the study. Agenda setting theory, a media theory that explains the power of media, Figuration theory developed by Norbert Elias that deals with power struggles between different groups in society.

AbstractAre we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930?s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use.

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt dåungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärderingmed Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ?skyddstillsyn med samhällstjänst?och ?villkorlig dom med samhällstjänst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ?samhällstjänst?.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

The intention of this essay was to describe and analyse the participant's experience in a work project based on a holistic model. The main purpose of the project was to integrate homeless people back into society. My main questions were: 1. What meaning did the project have in the participant's life? 2.

Uppsatsens syfte är att få inblick i livet som svensk fotbollshuligan. Jag vill få en förståelse för vilka det är som slåss och orsakerna till att de väljer detta liv. Jag har utgått från följande frågeställningar:?Vad gör att en person väljer att bli fotbollshuligan?Hur ser huliganen på sig själv?Handlar det enbart om fotboll eller tillkommer det också något annat?Metod och material :Jag använder mig av en kvalitativ metod där jag lyfter fram mina respondenters individuella upplevelser. Jag har ett fenomenologiskt förhållningssätt vilket innebär att jag försöker ge en direktbeskrivning av individernas värld utifrån deras perspektiv.

The purpose with this essay is to look at how categories of "us" and "them" are created, reproduced and categorised. The areas of politics and media are in focus, though they are powerful and influential actors in generating discourses.The method is qualitative analyses of current research and analyses of discourses, contexts and resources from an intersectional perspective. Intersectionality presents a theoretical tool for complex understandings of power as it takes its point of departure in an understanding of power as multidimensional and one where gender, ethnicity and class are constitutive and bearing principals. Intersectional analyses aim to understand how these dimensions are created and changed in relation to each other and how they interact with specific gender orders in specific contexts.The analyse shows that "immigrants" are in a subordinate position compared to "Swedish" when it comes to resources, contexts and discourses. The analyse indicates the relation of power between "us" and "them", where "us" have the power and with that preferential right of interpretation in discourses, contexts and resources.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

Several studies have shown that the Swedish labour market for different reasons is characterized by ethnical discrimination and that people who have another cultural background than Swedish are being excluded. Most studies done within this area have been focused on why it is harder for immigrants to enter the labour market and identifying the contributing mechanisms for this phenomenon. Instead the aim of this study was to see how the immigrants view their own cultural identity and background and how they perceive that their cultural competences are being valued when they apply for a job. To examine this, the following problematic was used: How does a person who has been brought up with both the Swedish culture and another culture look at using this as a cultural competence when they apply for a job. Two different theories were then applied to analyze the problematic, Erving Goffman´s theory about Stigma and Norbert Elias theory about the Established and the Outsiders.

To create fair conditions between majority and minority in Sweden is a challeging project. Male immigrants usually do not get same opportunities for a success identity structure and integration into Swedish society as women and children. The aim of this thesis is therefore to critically examine and analyse the processes regarding identity structure and integration for male immigrants with a specific focus on Helsingborg. The object of this study is Mansgrupp, a project which helps men to build up a secure ground for identity structure and which further helps them to integrate into the society. To be able to reach the results I have made a literature study as well as a minor field study in Helsingborg, where I conducted interviews with men from the above mentioned project.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.