
Sökresultat:
245 Uppsatser om Non-suicidal self-injury - Sida 11 av 17
Arbetsskador som drabbar marin maskinpersonal : En kartläggning av skaderiskerna för marin maskinpersonal ombord på svenska fartyg, samt en jämförelse av skaderisken med liknande arbeten iland
Syftet med undersökningen är att kartlägga skaderiskerna med att arbeta som marin maskinpersonal och jämföra skaderisken med anställda som har liknande arbeten iland. Undersökningen inbegriper även att kartlägga vilka typer av arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna för den anställde i förhållande till hur vanlig olyckan är.Undersökningen är en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets arbetsskadeanmälningar utgör grundmaterialet, där totalt 198 arbetsskador behandlades och kategoriserades. Transportstyrelsens statistik för ombordanställda jämfördes med Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån statistik över anställda iland. Detta för att se vilken yrkeskategori som hade högst skaderisk.Resultatet av undersökningen visar att arbetsolyckor under kategorierna ?Bära? och ?Halka/Snubbla/Trilla? och arbetssjukdomar under kategorin ?Tunga lyft/Arbetsställningar? är de arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna i förhållande till hur vanlig arbetsskadan är.
STRESS COPING OCH COPINGEFFEKTIVITET BLAND SVENSKA POJKLANDSSLAGSSPELARE INOM FOTBOLL
The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.
Strategier för att hantera skadade tävlingsidrottare- Coachers perspektiv
Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.
Omvårdnad som främjar hälsa och lindrar patientens lidande vid sexuellt självskadebeteende : Sjuksköterskans upplevda erfarenhet och kunskap
Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.
Tala med mig : Vård av patienter med självskadebeteende
Bakgrund: Att vårda patienter med självskadebeteende är en utmaning f?ör sjukvårdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vårdandet inom hälso och sjukvården den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vårdpersonalen gjorde sitt bästa f?ör att hjälpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med självskada upplever vårdande inom hälso och sjukvården.Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans metod användes av tolv artiklar som låg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekräftade problematiken bakom vårdandet f?ör patienter med sjävskadebeteende.
Produktsäkerhet i livsmedelsindustrin : HACCP inom bageri och konditori
During the last years, producers and consumers have become increasingly aware of food safety. Foodborne illness and foodborne injury are in best case unpleasant but they can also be fatal. HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) is a preventative food safety system which is aimed to guarantee production of safe food free from pathogens, foreign materials and substances with potential to cause adverse health effect. In order to succeed in developing, installing, monitoring and verifying a HACCP system, there is a mix of hurdles for the company to overcome. While larger food companies meet a difficult challenge, small and medium size enterprises often feel that the hurdles are almost impossible to manage.
Bemötande av självskadepatienter utifrån vårdpersonalens perspektiv
SAMMANFATTNINGVårdpersonal möter patienter med självskadebeteende på olika avdelningar inom sjukvården. Vårdpersonalen har ofta svårt att bemöta denne patientgrupp eftersom de trots allt vårdar patienterna efter bästa förmåga ändå skadar sig igen. Detta väcker frustration och negativa känslor som vrede och mindre sympati för dessa patienter. Oftast är det unga kvinnor som lindrar sin ångest med att skada sig själva medan unga män oftare väljer att vara våldsamma eller aggressiva. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens uppfattning och bemötande av patienter med självskadebeteende.
Skillnader mellan klättrare med och utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifika faktorer
Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..
Vårdpersonalens åtgärder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar
Bakgrund: Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga, en tonåring tar sitt liv varje vecka. 30-70% av dem som tar livet av sig är deprimerade, 90-95% har haft någon psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens åtgärder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar. Metod: En allmän litteratur studie genom sökning av kvalitativa och kvantitativa artiklar i elektroniska databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt 10 artiklar granskades och analyserades.
Självskadande patienters upplevelser av vårdrelationen
Självskadebeteende hos tonåringar och unga vuxna har fått ökad uppmärksamhet de senaste decennierna. Beteendet kan fungera som ett sätt att hantera svåra känslor, men innebär också ett stort lidande. En fungerande vårdrelation är central för att få till stånd en fungerande vård av patienter med självskadebeteende. Men vården av denna patientgrupp rapporteras ofta som problematisk, då sjuksköterskan upplever frustration och patienten upplever vårdlidande. Fortfarande saknas mycket kunskap om självskadebeteende och effektiva behandlingsmetoder.
De djupaste ärren är dem vi inte ser: en kvalitativ studie av några professionella behandlares tolkningar av självskadebeteende, med fokus på kroppen
This study will focus on how patients that suffer from self-injurious behaviours experience the relation between their self and body according to some professionals. The purpose is to enlighten why a person who has mental problems chooses to injure his or her body. We believe that the reason behind this is based on the early attachment between the parent and child. We also believe that a person only continues with this behaviour if he or she gains from it. The research questions this study raises are:· How does a person with self-injurious behaviour experience the relationship between their body and their self?· What is the effect of self-injurious behaviour on the body and what is the effect on the relationship between their body and their self.· How did the relationship between body and self evolve?This study is qualitative and is based on interviews from our respondents of whom all work or have worked with self-injurious behavioural patients.
Intensivträning i grupp efter knäartroplastik
Syftet med studie var att undersöka om intensiv knäträning i grupp kunde förbättra rörlighet, funktion och styrka i knäet efter artroplastikoperationen i jämförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen tränade 2 gånger/vecka i cirka 14 veckor i jämförelse med kontrollgruppen som fick rutinmässig träning via primärvårdens sjukgymnaster. Interventionen utvärderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smärtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra månader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen beträffande någon utvärderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bättre rörlighet i knäet, mindre smärta och bättre funktion i det dagliga livet och bättre livskvalitet för interventionsgruppen.
Hemrehabilitering vid kognitiva begränsningar i vardagliga aktiviteter hos personer med förvärvad hjärnskada : Arbetsterapeuters erfarenheter
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frågeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svårigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.
Trycksår : ? undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår
Background and aims: The population of older people in our society is increasing. Agerelated changes in the skin results in a diminished perception of pain and pressure and a decreased microcirculation in the skin affects its ability to adapt to injury. Occurrence of pressure sore on geriatrikal clinics are 5-10%, witch means that between five and ten thousand patients gets daily treat for pressure sores. When the patient gets a pressure sore the need for help increases. A common apprehension is that if the patient?s affects with pressure sores it?s because of deficiency in care.
Att balansera mellan individuella och relationella behov - en kvalitativ studie om partners perspektiv på sexuallivet vid förvärvad hjärnskada
Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring.
Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada.
Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.