Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att få Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter från en vårdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två frågeområden; patienters upplevelse av att få FaR och patienters följsamhet till FaR.

BakgrundPsykossjukdomar förekommer över hela världen och riskerar att leda till ett stort lidande för den drabbade individen och dennes anhöriga. Läkemedelsbehandlingen är en viktig del av behandlingen vid psykossjukdomar och syftar till att hjälpa individen att återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom är en vanlig orsak till att patienten återinsjuknar i en psykos och utgör en betydande riskfaktor för behov av sjukhusinläggning. Tidigare forskning har påvisat att problemet ofta underskattas och att sjukvårdspersonal ägnar för lite tid åt att hjälpa dessa patienter nå en högre grad av följsamhet.SyfteAtt belysa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att öka följsamheten till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med psykossjukdomar.MetodFör att sammanfatta kunskapsläget inom forskningsområdet valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Pub Med och PsycInfo.

Patienter med cardiovaskulär sjukdom kräver i många fall en livslång medicinering där följsamheten till den medicinska behandlingen ofta brister. Följden blir ett lidande för individen med ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att förmedla evidensbaserad kunskap till sina patienter. Syftet är därför att belysa metoder till ökad följsamhet genom sjuksköterskans pedagogiska roll i samband med läkemedels behandling vid cardiovaskulär sjukdom. Vetenskapliga artiklar är sökta via databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna.Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet.Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

Glaukom är än kronisk sjukdom i synnerven som medför synfältsdefekter, oftast i samband med förhöjt ögontryck. I västvärlden är glaukom den näst vanligaste orsaken till blindhet. Det uppskattas att mer än 60 miljoner människor i hela världen har glaukom och antalet väntas stiga till nästan 80 miljoner år 2020. Även om det finns flera orsaker till glaukom så finns det bara en orsak som kan behandlas, ögontrycket, som ska sänkas med hjälp av ögondroppar. För att kunna bromsa försämringen i patientens sjukdom så krävs det god medverkan av patienten, som noggrant behöver följa läkarens ordination.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling.

AbstraktBakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan påsmittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådanåtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där allaortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifestinnehållsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är avstor vikt.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed.

Background: It is required that health care professionals continuously work with patient safety and quality improvements, and the skills of registered nurses are significant in this work. However, quality improvement also requires commitment and knowledge about how to improve health care and ensure patient safety. There is a lack of studies that highlights the importance of supportive functions for this work. Nurses in clinical settings can be utilized as facilitators that make things easier for other health care professionals who are engaged in quality improvement and patient safety. In order to gain understanding about the significance and needs of nurses with a role of facilitator, it is urgent to learn from their experiences of facilitating quality improvement in health care.Aim: The aim was to study nurses? experiences of facilitating quality improvement of nursing care, patient safety and multi-professional collaboration in health care.Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with ten registered nurses who had experience of being in the role of facilitators.