Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pågått under ett an-tal år. En av de största förändringarna är en bro som byggdes över Munksjön och stod fär-dig under år 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar på processen som förlöpt från det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004.Bron var kontroversiell i bland annat miljöhänseende, men även ekonomiskt och i trafik-hänseende ansågs den vara en tveksam lösning på centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, främst från olika kommunfullmäktigedokument samt underlag som använts när beslut fattats i kommunfullmäktige.

Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca 680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin­ strument. Därefter görs en subjektiv fåttkontroll av samtliga bestånd äldre än 30 år och slutli­ gen en objektiv kontrolltaxering av 2-5% av antalet bestånd. En nyindelning av detta slag är mycket kostsam och tidsödande.

I detta examensarbete undersöks tillämpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhåll av långsträcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse ägnas åt Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhåller det brittiska järnvägsnätet.I samband med att man i Sverige satsar på utbyggnad och uppgradering av järnvägsnätet med höghastighetsspår, uppstår även ny mätningstekniska utmaningar då anläggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snävare. Projekteringen av anläggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rätvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrätt mot detta plan. Problem uppstår när detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terräng.Den klassiska lösningen på problemet är att arbeta med kartprojektioner, för att på så sätt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken på det område som kartprojektionen är giltig för och lokala höjdförhållanden bestämmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.