Sök:

Sökresultat:

220 Uppsatser om Noggrannhet - Sida 2 av 15

Inmätning av borrhål i berg med en elektronisk mätutrustning

Vid borrning av hål i berg för sprängning kan sprickor i berget och bergets övriga kvalitetsskillnader göra att det verkliga hålet avviker från det teoretiska. Enligt Arbetsmiljöverkets Författningssamling från 2003 så måste de två första hålraderna vid bergkanten ovan jord, där pallhöjden överstiger tio meter mätas in och dokumenteras. Detta för att kunna avgöra att försättningen är tillräcklig och därmed få en god säkerhet vid sprängning.Skanska införskaffade i början av 2005 utrustning för att själva kunna mäta in borrhål. Fram till dess har Skanska köpt in denna tjänst. Rapporten syftar till att utvärdera den utrustning som används vid inmätning.

Utvidgning av en dagvattenhanteringsmodell avseende EU:s ramdirektiv för vatten : Expansion of a stormwater management model for the EU Water Framework Directive and its prioritised substances

Dagvatten har kommit att anses som den största föroreningskällan för sjöar och vattendrag i närhet av städer och tätorter. I syfte att skydda känsliga recipienter och upprätthålla en hög vattenkvalitet är rening av dagvatten centralt. Dagvattendammar är en kostnadseffektiv åtgärd och en väl använd metod för reducering av dagvattenföroreningar i Sverige. StormTac är en dagvatten- och recipientmodell som används för beräkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. EU:s ramdirektiv för vatten är ett nationsöverskridande samarbete som ställer krav på medlemsländerna att upprätta god vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster till år 2015.

Geodetisk orientering vid höjdskillnader i trånga utrymmen

Att mäta i trånga utrymmen medför ofta svårigheter av olika slag, bland annat är det är svårt att få långa siktlängder vilket ger en dålig etablering och orientering. Vårat uppdrag har varit att testa olika sätt att mäta på i trånga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad. Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ?riktning? mellan olika nivåer. Exempelvis om man mäter på en nivå och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivå och fortsätta i samma nät. Vi har även testat att mäta med traditionell teknik, det vill säga med totalstation och måttband där vi har mätt och skrivit ner vinklar. Vi har då använt oss av vajrar som har hängt i ett högt ?schakt?.

Uppdatering av borrenhet

Examensarbetet utfördes på Atlas Copco Rock Drills och det gick ut på att uppdatera en borrenhet med Rig Control System. Det är ett datastyrt hydrauliksystem som möjliggör automatisk borrning. För att få automatisk borrning behöver borrmaskinens position mätas med hög Noggrannhet och en lösning kunde presenteras som uppfyller det kravet. Projektet startade med att ta fram olika förslag i form av koncept som sedan utvärderades med personal från Atlas Copco. Resultatet blev ett förslag som sedan vidareutvecklades och kompletterades med produktionsritningar och strukturer..

Transformation av stomnät till SWEREF 99 : Fallstudie Norra Vätö, Norrtälje kommun 

Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre Noggrannhet.I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i.

FÖRBÄTTRAD STYVHET AV KANTVIKMASKIN : Verktygsprismor

Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stålplåt, arbetsstycke, som är 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. Målet med detta förbättringsarbete är att styvheten för de längsgående maskindelarna ska ökas, så att det är möjligt att bocka ett arbetsstycken som är 20 % tjockare än vad som är möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stål med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehållen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebär också att arbetsstycken med mindre tjocklek än den maximala kan bockas med större Noggrannhet än dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen då kraftigare produkter eller produkter med en högre Noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin.

Kan den hydrologiska modellen S-HYPE användas för att beräkna grundvattennivåer med tillräcklig noggrannhet?

Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för den nationella övervakningen av grundvattennivåer. I Grundvattennätet finns drygt 300 mätstationer där grundvattennivåer observeras två gånger varje månad. Grundvattensituationen i Sverige och grundvattenmagasinens fyllnadsgrad presenteras med kartor som konstrueras med data från de uppmätta grundvattennivåerna. För att öka detaljgraden i kartorna syftade detta arbete till att undersöka om beräkningar från den hydrologiska beräkningsmodellen S-HYPE kunde användas för att fylla ut med data där mätningar inte finns tillgängliga. Arbetet utfördes genom korrelationsanalyser mellan uppmätta och beräknade grundvattennivåer för att avgöra Noggrannheten i S-HYPEs beräkningar av grundvattennivåer.

Vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter

Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att Noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter..

Utveckling och utvärdering av ett fidelitetssystem för DNA polymeraser

En publicerad metod för undersökning av Noggrannhet hos DNA polymeraser har undersökts. Metoden bygger på in vitro replikation av lacZ? genen i pUC18 och identifiering av mutationer genom blå vit selektion efter transformation av reaktionsprodukten. I arbetet visas att framställning av templatet till polymerasreaktionen kan göras enligt beskrivning, men att utbytet blev lågt. Polymerasreaktionen med det framställda templatet fungerade även det enligt beskrivning men mängden erhållen produkt var för liten för att ge kolonier efter transformationssteget.

GNSS-användning på ett vägarbete

Vi har utfört ett examensarbete där vi undersökt hur GNSS-tekniken fungerar vid ett vägarbete. Examensarbetet utfördes i samarbete med PICAB i Luleå. Fokus låg på hur ett antal olika faktorer påverkar Noggrannheten vid höjdmätning med GNSS-utrustning. Slutsatsen är att mätning med en nyare GNSS-mottagare klarar kraven från Trafikverket på slitlager och bärlager, så länge mätningen utförs inom fyra kilometer från referensstationen. Äldre GNSS-mottagare visar sämre Noggrannhet och bör inte användas vid mätning av slitlager och bärlager, däremot klarar den kraven för förstärkningslager upp till ett avstånd på fem kilometer från referensstationen.

Småföretag : Hur fungerar kommunikationen med redovisningskonsult

Denna uppsats är en undersökning av hur kontakten är mellan småföretagare och redovisningskonsulter. En stor del av de mindre företagen överlåter en del eller allt redovisningsarbete till konsulter. Denna kontakt är definitionsmässigt en business to business- kontakt, men konsulten har ett övertag då dennes ekonomiska kunskaper normalt är större. Jag har undersökt denna problematik genom att göra en enkätundersökning med aktiebolag med 1-10 anställda som respondenter. Jag gjorde även besöksintervjuer hos två småföretagare samt en intervju via e-post med en redovisningskonsult.

Den dagliga situationsanpassningen : Lärares hantering av tid, rum och teknik i skolan

Denna studie är ett bidrag i förståelsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lärare i olika situationer måste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lärarnas arbete. Resultatet baseras på en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmässigt avgränsade situationer, kallade settings, analyserats med stor Noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter såväl som hinder, vilka lärarna måste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lärarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lärares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

En guide för tillvägagångssätt inför fastighetsinvestering

SammanfattningResultatet visar att ortsprismetoden är den vanligaste värderingsmetoden samt att avkastningskravet är det viktigaste för en investerare. Investeringsbedömningsprocessen visas i en stegmodell där avkastningskravet först måste bestämmas. Efter det samlas både extern och intern data in sedan läggs siffrorna in i en investeringskalkyl för att se om avkastningskravet uppfylls. Uppfylls det är det läge att investera. Slutsatsen vi dragit är att processen investeringsbedömning inte skiljer sig åt mellan investerarna.

Artificiella neuronnät & biometri : -verifiering utav användare via tangentbordsskrivning

Detta arbete handlar om beteendeinriktad biometri och artificiella neuronnät av typen feedforward och hur de tillsammans kan användas för att verifiera användare. Det har av tidigare arbete bekräftats att det är möjligt att verifiera användare, men tidigare resultat har däremot inte utfört tester med avseende på avvikelser i data (beteende) och dess inverkan på verifieringen. Det är detta som utgör det huvudsakliga målet för detta arbete, nämligen att undersöka hur avvikelser i data påverkar verifiering och utifrån det också undersöka neuronnätens Noggrannhet vid verifiering..

Visuell kommunikation i programkataloger för gymnasiet : Om ämneskonception och intersektionalitet

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->