Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Förtätning är ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i många av landets miljonprogramsområden föreslås inslag av bebyggelseförtätning. Denna uppsats söker svar på vad det är man vill uppnå med dessa förtätningsplaner. Är det så att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, på vilka förtätning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska miljonprogrammet får utstå en hel del kritik anses de ändå ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, såsom stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter när områdena nu står inför förtätningsplaner? Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsområden i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtätning av miljonprogramsområden. I och med de skift ande förutsättningarna i de tre studieområdena är det olika mål som önskas uppnås med förtätningen.

Hur påverkar en författare sin berättelse, hur viktig är berättarens människosyn? Vad är människans natur, vad är oföränderligt, vad är inlärt, och hur påverkar det berättaren och det som berättas? Dessa var några av de frågor som vi ställdes inför när vi åtog oss kommunikationsuppdraget att uppmärksamma Kvidinges 700-årsjubileum. Vi bestämde oss för att skapa ett häfte och en film. Frågan var: Hur kan människors levnadsöden berättas om på ett sätt som visar både den oföränderliga mänskliga naturen och anpassningen till de föränderliga sociala och kulturella normerna? Vi sökte svaren på dessa frågor genom litteratur och intervjuer med människor som är väl insatta i berättarkonsten.

Traditional retouching, where you make the body of a female model in a magazine thinner, has been common for a long time and is well known. Several studies indicates that showing ultra-thin images of female bodies in media can lower the body satisfaction of ?ordinary? women which in some cases can lead to dangerous eating disorders. But in 2010 Swedish female magazine VeckoRevyn introduced a new type of retouching: Making some catwalk models bodies bigger instead, which we decided to call opposite retouching. This kind of retouching is aiming to widen the ideal picture that is sent out of how the female body should look like, and therefore having the readers reach a higher body satisfaction and becoming more at peace with the own body.

The purpose of this essay is to study the coming into being of two newly built public libraries in Sweden, Malmö public library and Linköping public library. In both cases, the architect was appointed through a competition. We have examined the degree of importance that one has put on the buildings functionality and aesthetics, respectively. Furthermore we have studied how the cooperation between library staff and the architects has worked, and finally we have studied to which degree the parties involved think that the interests of the users has been taken into concern. The first main chapter of the report is an overview of the literature found on the subject where we present theories on library architecture used in Sweden as well as abroad.

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009.The research questions were:What are the notions of children, family and class in the reading-books?What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades?What could be the reason?I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealinstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

This essays overarching aim is to contribute to the theoretical discussion of transformation processes that are shaping the urban landscapes and further to problematize contemporary planning discourses in Sweden. Drawing on the concept of Foucault?s heterotopia and actor-network theory for spatial analysis, the paper seeks to analyze the complex urban landscape transformation process as an emergent property of human and non-human actor-networks seeking to transform and order space. With the district of Rosenlund in Gothenburg as a starting point, this thesis intends to examine how the cultural infrastructure - used by the residents and visitors of the city - are related to the city's planning and development processes. The case study is based on a boat (Rio Rio) in Rosenlund canal that is defined as a cultural infrastructure.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.