Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär.

Introduktion: Barn utvecklar redan i tidigt stadie ett smärtminne. Minnen från smärtsammaingrepp kan bidra till rädsla och undvikande av medicinsk behandling upp i vuxen ålder.Spädbarn genomgår under första levnadsåret ett flertal vaccinationer, där 2 sprutor ges vidsamma tillfälle. Det finns två olika sätt att genomföra dessa vaccinationer. Antingen ges barneten spruta i taget eller så är det två personer som vaccinerar och då ger båda sprutorna samtidigt(dubbelvaccination).Syfte: Att jämföra spädbarns smärtreaktion vid användning av olika vaccinationstekniker närtvå sprutor ges vid samma besökstillfälle; en spruta i taget eller dubbelvaccinering.Metod: En pilotstudie med kvantitativ metod har genomförts. Datainsamling skedde med hjälpav smärtskattningsinstrument.

SammanfattningFibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Background: The incidence of caesarean section for breech presentation has reached approximately 90 % in Sweden. In many of these cases, by means of specific selection criteria, it would be as safe to plan for vaginal breech delivery. Aim: The objective of this study was to investigate differences in management and to compare maternal and fetal outcomes according to delivery mode of breech presentation; vaginal vs. caesarian section. The study included breech presentation in full term singleton pregnancies at the UppsalaUniversityHospital, Uppsala, Sweden (UAS). Method: The study was based on medical record data with a retrospective, descriptive, comparative design with quantitative approach. The method for data collection was a manual review of patient records using a structured questionnaire. Results: Of the women with children in breech presentation during the period studied, 11 % gave birth vaginally.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words.

Syftet med denna studie är att studera ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och vårda barn under tio års ålder med akut smärta i en prehospital kontext. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på fem öppna frågor. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades och fick beskriva positiva och negativa upplevelser av att omhänderta barn 0-10 år med akut smärta i prehospital kontext. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en manifest och latent ansats. Resultat: Upplevelser av det vårdande mötet var en utmaning. Ambulanssjuksköterskan förberedde sig inför smärtbehandling under framkörningen till barnet. En bra smärtlindring var förenad med ett gott omhändertagande men smärtbehandlingen var svår och mångfacetterad.

Bakgrund och problemformulering: Kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt är ofta svårtolkade. Det beror på att deras symtom är atypiska. Kranskärlssjukdom har länge ansetts vara ett manligt problem varför kvinnor har uteslutits ur vetenskapliga studier. Detta har medfört att kunskapen om kvinnans hjärt-kärlsjukdom inte är lika god som mannens. För att kunna ge rätt behandling och god omvårdnad är det viktigt för ambulanssjuksköterskan att få kunskap om kvinnors atypiska symtom.Syfte: Studien syftar till att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt för att ambulanssjuksköterskan ska kunna ge rätt behandling och god omvårdnad.Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där fokus har lagts på kvalitativa artiklar som beskriver kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt.

Haemophilia is an inherited disease which causes increased bleeding due to defect clotting factors VIII and/or IX. There are two forms of haemophilia, A and B, which both are X-linked and due to mutations of the genes of factor VIII and factor IX respectively. This study focuses on Haemophilia A and thereby factor VIII.The drugs that are available on the Swedish market today for patients with haemophilia A include Factor VIII(FVIII), which has been purified from human plasma and recombinant factor VIII(rFVIII). The main goal of this study is to gain a better understanding of the effects of treatment of haemophilia A with either purified plasma factor VIII or recombinant factor VIII on reducing or preventing bleeding and on side effects.  The study was designed as a literature review and searches were carried out in PubMed at the Linnaeus University library.  The criteria for selection of articles were: patients with haemophilia, treatment with plasma derived and/or recombinant factor VIII as well as clinical studies.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

BackgroundWhen women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged.AimThe aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction.MethodsA qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units.ResultsNot having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.