Background: For an individual a surgery may involve strains and risks. Many patients experience a loss of its own identity and often an inability to control the situation while going through a surgical operation. Fear of pain or to not wake up from the anesthetic or that the surgery will fail are worrying factors that some people experiences. Purpose: The purpose was to describe patients? perceptions of preoperative information in connection to elective surgeries.

Degaardt, M & Rubensson, M. Postoperativt förlopp efter dagkirurgisk ljumskbråcksoperation. Uppföljningssamtal som grund för kvalitetsutveckling. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlade med hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer.

Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod.

In this study the opioid buprenorphine was given to 8 clinically healthy goats. The pharmacokinetics and behavioral effects were studied. Injections of buprenorphine, 0.02 mg/kg body weight was given both intramuscularly (i.m.) and intravenously (i.v.) with a cross over design. The results showed a short half-life of the drug in the plasma, 65.9 ± 17.4 min (mean ± SD), after i.v. injection.

??He who makes a beast of himself gets rid of the pain of being a man.? ? Dr. Johnson? . Så inleder den amerikanske journalisten Hunter S Thompson sin mycket speciella roman Fear and Loathing in Las Vegas ? a Savage Journey to the Heart of the American Dream (1972).

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Fantomsmärta är ett komplext fenomen som drabbar många patienter efter amputation av extremitet. Syftet var att utforska hur fantomsmärtor efter amputation av extremitet kan upplevas och lindras. Litteraturstudiens resultat utgörs av 15 vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman vilka är fantomsmärtans komplexitet, lindring genom transkutan elektrisk nervstimulering och lindring genom rörelseterapi. Det har visat sig att upplevelsen av fantomsmärta medför en negativ påverkan för patienter efter amputation av extremitet. Olika behandlingsmetoder till exempel transkutan elektrisk nervstimulering och rörelseterapi har beprövats med varierande resultat.

Väntetiden för patienter som ådragit sig höftfraktur till operation är ofta lång och kan uppgå till över ett dygn. I första delen av vårdkedjan är det ambulanssjuksköterskan som möter patienter som ådragit sig höftfraktur och omhändertagandet där smärtbehandling ingår genomförs med stöd av upprättade vårdriktlinjer. Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar enligt svensk lag att den prehospitala akutsjukvården som genomförs ska vara evidensbaserad.Syftet med denna studie var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattningar om möjligheten att bedriva evidensbaserad vård vid prehospital smärtbehandling av patienter med höftfraktur. Detta är en kvalitativ studie med beskrivande design.Resultatet visade att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan uppfattade generellt att vårdriktlinjerna var tydliga och lätta att förhålla sig till. De uppfattade att smärtbehandling var väl fungerande och evidensbaserad.

Limb-sparing surgery aims to provide a functional pain free leg for the patient after removal of a local tumour in the leg. Reasons to perform limb-sparing instead of amputation can be arthrosis or hipdysplasia or other problems with the locomotor apparatus that makes the patient unsuitable for amputataion. Owner reluctance to amputate is another reason for limb-sparing. This master?s thesis is a case study of a dog with an osteosarcoma in its distal radius. The dog was treated by a limb-sparing method that uses the ipsilateral ulna as a vascularized roll-over autograft.

Veterinary hospital care and advanced veterinary services are rapidly growing industries. As of January 1, 2010, veterinary nursing became a licensed vocation, the title of veterinary nurse became protected, and the act regulating competence among the professions of the veterinary field was extended. These changes, along with increased demands and expectations from owners, have given rise to greater demands on the staff's qualifications and have increased the need for well-educated staff with expertise in several different areas. The aim of this study was to find out what the licensed veterinary nurse can do in terms of rehabilitation for the hospitalized equine patient suffering from orthopedic injury. This has been carried out through qualitative interviews with veterinary surgeons experienced in treating such patients, and also by reviewing the relevant literature.

Syftet med studien var att utvärdera patientens upplevelse av den postoperativa smärtan och behandlingen av denna när den perifera nervblockadens effekt avtagit efter operation av distal radiusfraktur. Metoden som använts är en empirisk kvantitativ deskriptiv enkätstudie. Tjugo patienter deltog i denna pilotstudie. Demografin stämde väl överens med de statistiska data, som visar att distrala radiusfrakturer är vanligt förekommande hos kvinnor i åldern 55 år och äldre. Resultatet av studien har påvisat att många patienter har upplevt mer smärta än vad de själva varit beredda på.

BackgroundType 1 diabetes is a chronically disease that often occurs in early life. In every year around 77.000 children in the world is estimated with type 1 diabetes. When a child gets a chronically disease it affects the whole family, specially the parents who will be the child's caregiver.AimThe aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with type 1 diabetes.MethodA literature review was carried trough based on 10 qualitative scientific articles. The articles were analyzed and two main themes and seven subthemes emerged.ResultsAll parents experienced that they needed some kind of support particularly early in their illness. They felt it was a big responsibility to take care of their child with diabetes and parents often felt anxiety and fear associated with the disease.

Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care.