Människor med kronisk Njursvikt behöver dialysbehandling för att överleva. Det är en behandlingsform som kräver integration av det dagliga livet vilket påverkar både den sjuka och personens anhöriga. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva hur människor med Njursvikt upplever livet med dialysbehandling. En litteratursökning gjordes från vilken tio kvalitativa ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet framkom. Dessa artiklar analyse-rades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Kronisk Njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom.

Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till Njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur Njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer.

BakgrundVid kronisk Njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i Njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för Njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med Njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Det finns två former av Njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag.

Bakgrund: Att genomgå hemodialysbehandling till följd av Njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet.Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hemodialysbehandling.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala livet.

Bakgrund: Kronisk Njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med Njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar.Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk Njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet.

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk Njursvikt och pa?bo?rjar behandling med peritonealdialysbehandling o?kar varje a?r i Sverige. Kronisk njursjukdom a?r ett irreversibelt tillsta?nd som kra?ver behandling med dialys fo?r fortsatt o?verlevnad. Att leva med dialysbehandling inneba?r att patienters livssituation fo?ra?ndras.

Patienter som drabbas av svår Njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer.

Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter.Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med Njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser.Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %).

BakgrundNjursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i Njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat Njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle.Syfte: Att belysa Njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Patienter som lider av svår kronisk Njursvikt behandlas ofta med hemodialys ett flertal gånger i veckan. Dessa patienter stöter ofta på en rad problem och får kämpa med att bemästra dessa. Sjuksköterskan har här en viktig roll att identifiera dessa problem för att kunna ge ett gott stöd åt denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka stressorer patienter som behandlas med hemodialys upplever samt vilka copingstrategier de använder sig av. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar som utfördes i enlighet med Friberg.