The purpose of this study was to examine how teachers in primary schools experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes and also how they plan their teaching for these pupils. The empirical study did intend to answer the following two questions; how do teachers experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes? How is teaching of newly arrived immigrant pupils in regular classes being formed? A qualitative method was used in the form of interviews with five primary school teachers from two different schools. The overall perspective I have assumed in this study is the sociocultural perspective, but I have also taken up a second language perspective and an intercultural perspective. All the teachers in the study have described their experiences of teaching newly arrived immigrant pupils in terms of difficult, tough and demanding at the beginning, but nowadays somewhat easier.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap.Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna.

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Träds sociala status inverkan på grundytetillväxtökningen undersöktes genom jämförelse av grundytetillväxten efter gallring med motsvarande stammars grundytetillväxt i en ogallrad kontrollyta. Datat kommer från fyra olika provytelokaler ur de svenska gödslings-/gallringsförsöken, där behandlingarna bestod av ett gallringsprogram med en kraftig gallring, ett med tre klenare gallringar samt en ogallrad kontrollyta. Datat täckte en utvecklingsperiod på ungefär 40 år. Stammarna delades vid första mättillfället in i fem klasser utifrån diametermedelstammen och dess tillhörande standardavvikelse på respektive yta, därefter utfördes undersökningarna på de stammar som fanns kvar efter sista mättillfället. Vid den sista mätningen fanns enbart de tre största klasserna kvar i tillräcklig utsträckning i alla behandlingar och resultatet omfattar därför bara dessa klasser.

Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation.

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever.

Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare.

Sammanfattning:Den industriella livsmedelsproduktionens enformighet och nya livsstilar tenderar att begränsa konsumenternas sensoriska erfarenheter. För att uppfostra barn till medvetna konsumenter, kvalitetsmedvetna matkännare med breda referensramar tillämpas SAPERE-metoden i skolor under en längre tid till exempel två terminer (7). Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken effekt en förkortad SAPERE-metod har på barnens känslighet för grundsmakerna sött och syrlig, deras acceptans för äppeljuice samt deras verbala förmåga. I undersökningen användes ett kvantitativt, explanativt angreppssätt. I projektet deltog 14 elever, 10-11 år gamla, från Uppsala Enskilda Skola indelade i en kontrollgrupp och en SAPERE-grupp.

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar.

Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare, studie- och yrkesvägledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet på alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever på samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att många IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lärare, studie- och yrkesvägledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten..