Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

NÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd utsÀtts för olika pÄfrestningar. Sjuksköterskans uppgift Àr att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de nÀrstÄende har, samt de stödÄtgÀrder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd inom den palliativa vÄrden och de stödÄtgÀrder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde pÄ den nÀrstÄendes tidigare relation till den sjuke. För mÄnga nÀrstÄende var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de nÀrstÄende om specifika omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och samhÀlle, institutionen för vÄrdvetenskap, 2014. Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vÄrd har ökat.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. LÀkemedlet krÀver regelbunden blodprovstagning dÀr INR- vÀrdet mÀts för att kunna anpassa dosen individuellt sÄlÀnge behandling pÄgÄr. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjÀrtklaff eller tromboembolism. Warfarin Àr ett kÀnt problemlÀkemedel dÀr interaktionsrisken med andra lÀkemedel Àr stor och andra faktorer sÄsom kost ochlivsstilsförÀndringar kan pÄverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av informationvid warfarinbehandling.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

SammanfattningÖstersunds rĂ€ddningstjĂ€nst Ă€r i behov av en byggnad dĂ€r brandmĂ€n ochbrandkvinnor kan byta om efter övningar. Energipriser vĂ€ntas stiga och medny teknik och kunskap gĂ„r det att bygga energisnĂ„lare hus. Rapportenundersöker dĂ€rför om det skulle vara ekonomiskt lönsamt för ÖstersundsrĂ€ddningstjĂ€nst att konstruera byggnaden i passivhusutförande medhĂ€nseende pĂ„ kostnad under en 20 Ă„rs period. Ett byggnadsförslag frĂ„nMoelven har dĂ€rför stĂ€llts mot en omarbetad modell med ett passivhus-anpassat klimatskal. Endast vĂ€ggar, vindsbjĂ€lklag, bjĂ€lklag(grundkonstruktion), fönster och dörrar har bytts ut.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvÀrdera om trÀningsprogrammet, Minneslek Senior, Àr ett anvÀndbart pedagogiskt verktyg, för att förbÀttra elevers förutsÀttningar för inlÀrning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie anvÀnder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnestrÀningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lÀrandesituationer samt en djupare intervju för att fÄ förstÄelse för elevens inre tankar om sin skol- och lÀrandesituation.

VÄr undersöknings syfte var att ta reda pÄ vilka erfarenheter klasslÀrare i grundskolan har om sÀrskoleintegrering. Vi hade tre frÄgestÀllningar som vi ville fÄ svar pÄ. NÀr Àr en sÀrskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan nÀr det gÀller arbetet för en lyckad sÀrskoleintegrering? Vad krÀvs för en lyckad integrering? För att fÄ svar pÄ undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer pÄ tre klasslÀrare som alla undervisade elever som Àr sÀrskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svÄrdefinierat, vi fick följande svar: En sÀrskoleelev Àr integrerad dÄ den gÄr i en skola i sin nÀrmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrÄn egna förutsÀttningar, enligt tvÄ respondenter.