I den hÀr studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar bÄde elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjÀlp av en enkÀt som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man mÄnga olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkÀten förekom i skolorna och med tanke pÄ denna variation bör det gÄ att hitta rÀtt stöd för varje individ.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkÀt för att mÀta livskvalitet hos ungdomar samt att se pÄ eventuella skillnader mellan kön samt mellan Ärskurser. Till grund för enkÀten lÄg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ?Hur jag kÀnner för saker?. Det unika med dessa tester Àr att resultaten Àr en sammanvÀgning av hur en individ vÀrderar ett speciellt omrÄde i livet med hur nöjd han eller hon Àr med detta omrÄde i sitt liv. EnkÀten för den aktuella studien bestod av 19 item.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt lÀromedel anpassat för att kunna anvÀndas med 5- och 6-Äringar och lÄta pedagoger utvÀrdera detta. Det laborativa lÀromedlet, kallat ExperimentlÄdan, har rört Àmnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap pÄ ett tidigare stadium Àn vad som idag Àr vanligt. Medverkande pedagoger fick anvÀnda sig av det laborativa materialet och utvÀrderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svÄrt att förstÄ vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lÄgstadiet.En slutsats Àr dÀrför att man kan minska pÄ den teoretiska delen i det laborativa materialet och istÀllet lÄta barnen fokusera pÄ experimenten..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Hela 85 % av byggnadsmaterialen i ett nybyggt hus bestÄr av hÀlso- eller miljöfarliga material. Detta mÄste förÀndras! Ekologiskt byggande handlar om att undvika dessa material i sÄ stor utstrÀckning som möjligt och samtidigt reducera uppvÀrmningen och tappvattenförbrukning med hjÀlp av energieffektiva installationer. Att det gÄr att minska de miljöfarliga materialen i ett hus Àr sjÀlvklart, men Àr det möjligt att bygga ett hus med nÀstan inga miljö- och hÀlsofarliga material? Vilka tekniska lösningar Àr att föredra vid ekologiskt byggande? Hur utformas ett ekologiskt hus?Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa Eksjöhus att ta fram ett ekologiskt anpassat enfamiljshus och dÀrmed bidra till ett sundare boende och en bÀttre miljö. Förundersökningar i form av utredningar av material, installationsmöjligheter och arkitektonisk utformning av ett ekologiskt hus ligger till grund för framtagning av huset och Àr en mycket viktig del i rapporten.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan pÄsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapÄstÄende genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen Àr att med utgÄngspunkt frÄn en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.

Introduktion av nyanstÀllda ? det vill sÀga socialisation ? Àr en viktig strategisk frÄga för företag och organisationer. En annan viktig frÄga Àr företagens förmÄga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning Àr en betydelsefull faktor för hur den nyanstÀllde förhÄller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanstÀllda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanstÀllda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien Àr att undersöka nyanstÀlldas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Patienter med stickrÀdsla uttrycker ofta svÄr Ängest och oro inför provtagning, insÀttning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det Àr dÀrför relevant att beskriva detta nÀrmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmÀrksammas.Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan anvÀnda för att motverka stickrÀdsla hos barn. Resultatet baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och tvÄ kvalitativa. Artiklarna kartlÀgger aktuella studier inom omrÄdet och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvÄrdnadsÄtgÀrder: att avleda barns uppmÀrksamhet genom distraktion, smÀrtlindring med topikal anestesi och motivera anvÀndandet av coopingstrategier.Studiens huvudresultat Àr att en kombination av resultatets samtliga tre omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÀr Àven förÀldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhÄllningssÀtt, anpassat till barnets utvecklingsnivÄ, Àr det bÀsta sÀttet att reducera barnets smÀrtupplevelse, rÀdsla, oro samt Ängest och dÀrmed minska risken att stickrÀdsla utvecklas..

Syftet Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strÀvar efter att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda pÄ hur man kan förbÀttra döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas sprÄkliga bakgrund, lÀrarnas förhÄllningssÀtt till döva och hörselskadade elever, lÀrarnas arbetssÀtt, motivation hos eleven, lÀraren och Àven personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat lÀromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.