I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om Niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har även undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mänskliga rättigheter. För att få en ökad förståelse om länder kan förbjuda Niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hämtat från databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll från riksdagens hemsida. Jag har även läst litteratur om islam för att få en djupare förståelse för hur religionen ser ut.

The fundamental freedoms and human rights is something the countries, and its citizens, of theEuropean Union more or less take for granted. However, in recent years these rights have become atopic of discussion in the way that a debate about the Islamic headscarves has developed. Thisdebate has resulted in that a number of countries, including France, have taken legislative measuresto ban clothing that fully covers ones face. Out of these bans a discussion has arisen concerning thefundamental freedoms and human rights. These burqa bans, as it is labeled in the pubic debate, havebeen accused to wrongfully limit the individuals freedoms and human rights.This study therefore has the aim to analyze these burqa bans in relation to the European Union,United Nations and the Council of Europe?s general declarations concerning the fundamentalfreedoms and basic human rights.The main result of this study shows that these bans in fact is not a proportionally restrict in thefundamental freedoms and human rights.

The aim of this essay is to examine how two different schools in Södertälje municipality are working to include and integrate newly arrived high school students in the subject Swedish as a second language. I will do a comparative study in which I study the teachers? completely opposite way of working to integrate newly arrived school students in the subject Swedish as a second language. I have used a qualitative method where I have conducted interviews. My main theory is Peder Haug's (1998) theory.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och Niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda Niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.