Användbarhet är idag en del av människa-dator interaktion som bl.a. Södertörns högskola satsar på att lära ut. Syftet med denna undersökning är att belysa användbarheten på Södertörns högskolas hemsida. För att definiera användbarhet används den internationella standarden för användbarhet (ISO 9241-11, 1998) samt människa-dator interaktionsforskaren Jacob Nielsens definition av användbarhet. Detta har genomförts genom en observationsstudie med fem användare.

For better understanding of how users interact with the video on demand service Netflix a study was conducted in 10 Swedish households. This study is based on the well-established heuristic evaluation method of Jacob Nielsen, which we modified slightly by letting the users to act as ?evaluation experts? and informing them about the heuristic rules of thumb during the evaluation process. The purpose of this study was to identify usability problems when people interact with Netflix? interface.

This is a heuristic evaluation of Umeå university library?s Online Public Access Catalog (OPAC). It makes use of four of Nielsen?s ten heuristics, flexibility and efficiency to use, match between the system and real world, visibility of system status, and aesthetic and minimalist design. The evaluation was done by having 3 evaluators inspect the interface individually, as per Nielsen?s (1990) recommendation of 3-5 evaluators.

Students at the School of Engineering at Jönköping University have on behalf of the swimming organization ?Nässjö Sim och Livräddningssällskap? conducted research on how to monitor and evaluate swimmers and swimming groups in a simple and efficient manner with a focus on usability and user friendliness. Since no system existed that could meet these requirements, the client had a desire to tailor and develop such a system. The purpose of this work was to develop a system that would work as a tool to be used by coaches and swimmers alike and allow them to eventually follow the development of swimmers and swimming groups. The organization also wanted to have the ability to create tests and exams, both for land and water training, register these in the system and in a structured way know which swimmers took and passed these.For this thesis, the following questions functioned as a framework for progress.UsabilityHow to design a usable system and what is required?SystemWhat type of system is best suited to meet the client's requirements and preferences?Competition resultsHow can one retrieve all the competition results for swimmers of Nässjö SLS?DatabaseWhat type of database is best suited to easily share data with an external existing database?Usability has been the main focus throughout the project.

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar.

Syftet med projektet är att utveckla heuristiker lämpade för utvärdering av ett tidningsställ samt att testa dessa heuristiker genom att utföra en heuristisk utvärdering på två tidningsställ. Skapandet av nya heuristiker skedde iterativt i olika steg och granskades av utomstående personer under processen. Efter flera omskrivningar testades heuristikerna och deras relevansvärde i ett mindre test av tre försökspersoner. Efter att de nya heuristikerna färdigställts återstod det att utföra en formell heuristisk utvärdering av de båda tidningsställen utifrån de färdigställda heuristikerna. Den heuristiska utvärderingen som utfördes skedde i enlighet med Nielsens metod och även i enlighet med Baker et al.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera användbarheten hos gränssnitten i FDT Avance. Utvärderingen utfördes med hjälp av en enkät som baserades på Nielsens (1993) definition av användbarhet och Nielsen & Macks (1994) heuristiker. Resultaten visade att graden av användbarhet kan anses vara god. Vidare visade resultaten på de viktigaste heuristikerna och de viktigaste användbarhetskomponenterna, samt vilka aspekter hos gränssnitten i FDT Avance som kan behöva modifieras. .

SammanfattningMålet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand på hand-metod?. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap.

Att lyckas med att locka användare till en webbplats är en sak enligt Nielsen (2001), men att få besökarna att återkomma gång på gång är en annan. Det gäller att webbplatsens utformning är sådan att besökaren kan utföra sina uppgifter och nå sina mål på ett enkelt sätt. Det är detta som är grunden för användbarhet. Genom att göra en undersökning på en Internetbanks webbplats har vi visat på vilka användbarhetsproblem som kan uppstå. Vi har även undersökt om användarna av en webbplats med privat och känslig information har särskilda krav på användbarhet.

This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries.The work of Bjerrum-Nielsen & Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles.

There are a huge number of books and articles written in the field of usability and about the art of giving the user the opportunity to find the information he is trying to reach while browsing the website. The writers of these books are handling guidelines that are recommended to be followed, as well as describing their own views, ideas and theories of the subject. We found an interest to research the different possibilities, if any, to develop a website optimal for the user from a usability point of view. Another thing we noticed was that a need of a substantial guidance existed in website development aimed for recently started companies.New theories and rules regarding usability, which are seen as superior to the old ones and therefore replaces them, is not created that often. This is different from other IT related subjects.

The aim of this master thesis is to study if the websites of the Swedish public libraries are accessible to all people. According to the library law all people must have access to the public libraries and their information services. Today, when the Internet is one of the largest sources of information, it is important that all people, including those with different kind of disabilities, children, elderly, immigrants and people with old technical equipment, have access to the public libraries websites.We have in this study considered the graphic user interface, the language, the structure and the navigation possibilities at ten public library websites. We have from a checklist of our own, based upon the opinion of different experts such as Jacob Nielsen and Tommy Sundström, investigated the websites.The main finding of our study is that the websites are generally accessible even thou we found a lack of accessible for immigrants. Most of the websites had some pages in English, but none hade all pages in this language.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad av sin smärta.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008).

Denna rapport tar upp teorier och metoder kring användbarhet i skapandet av en Flash-applikation. Rapporten beskriver steg för steg i skapandeprocessen, hela vägen från att ta fram behov och användningsområde till att skapa innehållet och slutligen en utförlig redogörelse för hur applikationen sammansätts. Metoderna som använts är huvudsakligen ITK (Identity Tool Kit) och scenarier enligt Alan Cooper. Vidare har metoder för hopsättning och visualisering av applikationen använts med stöd av Nielsen och Raskins användbarhetsprinciper. Resultatet visar att för att använda ITK i syfte att kartlägga en verksamhet, kräver detta en stor förståelse och modifikation av denna.