Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Det är vanligt att patienter använder sina läkemedel på ett annorlunda sätt än vad förskrivarna har ordinerat. Denna oföljsamhet kan leda till både dåligt terapiresultat och onödiga kostnader för sjukvården. Det behövs därför mer kunskap för att förstå vilka faktorer som påverkar patienters läkemedelsanvändning. Föreliggande studien syftar till att undersöka vad patienter med diagnosen hypertoni (högt blodtryck) har för attityder och inställningar till sina läkemedel. Den metod som har använts i studien är s.k.

ABSTRACTSusann   Paulsson- Sitt här och språka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om språkutveckling och barn med språkstörning-Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairmentAntal sidor: 46Syftet med studien är att få en inblick och en förståelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om språkutveckling och barn med språkstörning. Mitt syfte är också att studera om det finns tillräckligt med en förståelse på en förskola om barn med språkstörning. Jag vill fördjupa förståelsen för hur ett urval av förskolepersonal tänker och resonerar därför har jag valt att studera en förskola närmare, syftet med studien är inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tänker.

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxtenav den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska sompolitiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit tilldess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning.Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommerkomparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finnsnågon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållandelänken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i denfornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels omden egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stoltaöver sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiskaimperiets storhet.

Fish-head pendants are one of the characteristic Gotlandic Late Iron Age artefacts. This object has been rather neglected and mainly considered as an insignificant embellishment, normally worn as a neck-collar and seen as an artefact include in the typical Gotlandic set of female jewellery.The fact that the fish-head pendant has a very long life span, which stretches from grave-finds in the Early Vendel Age to hoards in Viking Age as well as secondary usage as brooches in the Early Middle Ages, makes the artefact an excellent starting point for discussions on social practices and change through material culture. It's shown in this study that, contrary to previous beliefs, the normal usages for fish-head pendants is as solitary pendants and not as neck-collars. Neck-collars is shown to have an intricate relation to inhumations for young individuals, whereas solitary pendants are found in cremation deposits for adult individuals, something that relates to a fixed social practice mainly in the period 700-900 AD and that develops from the cremation funeral practice. This particular social practice relates to aspects of attraction and protection and continues in to the 10th century outside of funeral structures, which is shown by the composition of hoard-finds from the 10th century, but is totally absent when the pendants is given a secondary usage as brooches in the end of the 11th and beginning of the 12th century.

Syftet med denna studie är att göra en metaanalys kring användningen av utvärderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte. Utvärderingen har genomförts i fyra stadsdelar i Malmö inom ramen för storstadssatsningen.Fokus har legat på att undersöka om resultatet av utvärderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte har använts i de utvärderade verksamheterna, samt vilka faktorer som påverkar användande eller icke-användande av utvärderingar.För att analysera vilken typ av användning som har förekommit har Carol H Weiss modell för användning av utvärderingsresultat används. Denna har kombinerats tre förklaringsfaktorer för att försöka förstå varför det sker eller varför det inte sker någon användning av utvärderingsresultat. Dessa faktorer är den personliga faktorn, den kontextuella faktorn och utvärderingsfaktorn.Undersökningen visar att användningen av Aktiveringspolitikens Janusansikte inte varit så utbredd i de undersökta stadsdelarna. Däremot framkommer det en generellt positiv inställning till utvärderingar.

AbstractThis essay begins with a presentation of the complex set of problems which relate to the interaction between freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference (BrB 16:8, incitement to racial hatred). Can conflicts arise between freedom of speech and the ban against discrimination? To shed light on this question, we have chosen to look at the issue from a new perspective. This perspective is based on the new challenges faced by Swedish society as a result of the changed composition of our population, our membership in the EU and our acknowledgment of certain international conventions concerning human rights.Fifty years ago our population almost solely comprised of ?native Swedes?.