Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en Neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin Neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Sweden?s role during the Second World War has been a matter that has been under much debate since the war?s end in 1945. The debate has however ebbed and flowed and established a discourse that Sweden was forced to give in to German demands and did so to avoid conflict that would have severely damaged Sweden. However, in 1991 a Swedish journalist Maria-Pia Boëthius published a book known as Heder och Samvete in which she explained that the Swedish concessions to Germany during the war were made out of profit rather than giving in to German demands. This sparked a debate that ended with the establishment that Sweden compromised and even broke its neutrality in favor to gain profit from the war.

Abstract: The purpose of this study is to examine how the Swedish policy of neutrality has changed between the years 1990-2008. The research method used for this essay has been comparative case study, which strives to answer four research questions. Two of these questions are: Which specific occurrences have been fundamental in changing the Swedish policy of neutrality? How have the Swedish policy of neutrality and the policy of non-alignment changed between the years 1990-2008? The theoretical frame work of this study consists of Europeanization as a comprehensive theoretical perspective. In order to explain the Swedish act regarding the policy of neutrality, Logic of Consequences and Logic of appropriateness are used.

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).