Detta arbete har som syfte att undersöka om emotionell inlärning har någon effekt på faktainlärning i ett informativt dataspel om Röda Korsets vattendistribution i DR Kongo.Det föreslås i arbetet att dataspel kan dra nytta av emotionella företeelser såsom fotografier, ansiktsuttryck och dylikt för att förstärka och ge en bättre bestående faktainlärning.En spelprototyp om Röda Korsets vattendistribution produceras i två versioner, en med emotionella och en med neutrala företeelser och testas sedan på varsin grupp med 10 andraringselever i varje. Eleverna får besvara ett frågeformulär direkt efter spelandet och en gång till två veckor senare för att undersöka hur hög inlärningen varit.Inget slutgiltigt resultat kunde utvinnas ur undersökningen, då skillnaderna mellan de två grupperna av elever samt storleken på grupperna (10) var för små för att ge några statistiskt signifikanta resultat. Dock hävdas det att skillnaden till den emotionella versionens fördel, ändå ger en indikation som motiverar en större studie för att slutgiltigt fastställa ett resultat..

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, så kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom från samma kategori av djur eller om det fanns med någon bild från en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför målbilder av ormar skilde sig från målbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i gråskala resulterade i snabbare, långsammare eller lika snabba responser som bilder i färg. Kortare reaktionstider observerades för målbilder av ormar än för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser på sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i Skåne, samtliga i åldern 16 - 34 år.Diagnosens påverkan varierade från individ till individ. Två intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbättrat deras livssituation. Två intervjupersoner ifrågasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbättrat deras liv och, för en av de båda, dessutom försämrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat självskadebeteende. De två övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan på deras liv, och höll sig främst neutrala till diagnosen under intervjun..

Syftet med studien är att förstå revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjänster.Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts.Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrån vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas är profession, attityder och revisorers användning av marknadsföring.Det empiriska materialet är insamlat genom åtta intervjuer med revisorer runt om i Skåne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förändring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jämförts och analyserats.Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende på revisionsbyråns storlek. Respondenter från större byråer hade mer positiva attityder i förhållande till respondenter från små byråer..

Detta examensarbete behandlar det fenomen somhär är kallat för ?stadens mellanrum?. Uppsatsenutreder vad ett mellanrum i staden kan tänkas varaför något, människors upplevelse av dem samt omde kan tänkas ha någon betydelse för en personsvälmående.Arbetet är framtaget genom användandet av litteraturstudier,egna observationer och en kvalitativstudie. Studien som är genomförd i arbetet fokuserarpå förvärvsarbetande vuxna och deras upplevelseav stadens mellanrum längs resvägen till och frånarbetet. Resultaten från dessa pekar mot att mångaav dessa mellanrum är så pass neutrala att de inteuppmärksammas avsevärt mycket av invånarna.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen.

Examensarbetets mål är att undersöka de tekniska aspekter som innefattas i katalogframtagande samt att ta fram en produktkatalog åt Westerbergs Repslageri. Företagets syfte med katalogen är att marknadsföra deras nya varumärke Swedish Rope samt att användas som försäljningsunderlag. Eftersom katalogen ska användas vid försäljning är det viktigt att produktbildernas färger överensstämmer så bra som möjligt med verkligheten.För att få rätt färger i produktbilderna krävs god förståelse inom färghantering. Varje enhet såsom kamera, bildskärm och skrivare tolkar färger på sitt eget sätt vilket medför problem vid bibehållandet av ursprungsfärgerna i den grafiska processen. Korrekt färgåtergivning kräver väl kalibrerade enheter med profiler och ett färghanteringssystem som sköter konverteringen mellan dessa enheters olika färgomfång.En effektiv kommunikation med produktkatalogens läsare fås genom att anpassa layout och innehåll till dess målgrupp.

Fetma är en sjukdom som är allt mer förekommande i världen och ca 10-12 % av den svenska vuxna befolkningen är drabbad. Sjukdomen är förknippad med känslor av skam och skuld och sjukdomen framställs ofta som att det är individens eget fel och ansvar. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientgruppen när det gäller rådgivning om livsstil, stöd vid behandling och vid olika omvårdnadshandlingar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med fetma och hur det påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Sju artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod kom att ligga till grund för resultatet.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

I den här tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sätt att kalkyleraprojekt inom näringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för många projekt är komplexa och det är ofta som kalkylerna inte stämmer. Med den härmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osäkerhetsfaktorerna såatt man därefter ser projektet med neutrala ögon. På så sätt har beställaren möjligheter att taställning till hinder som kan äventyra hela projektet. Därefter kan man välja att gå vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osäkerheter eller avstår från att genomföra projektet.Om man går vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.