Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD.

SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, väcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken inställning två representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville få en bred bild, som beskriver mina informanters inställning ur så många aspekter som möjligt och använde mig därför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger på de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stämpling.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige säger sig använda tekniker inom ramen för KBT finns det begränsad forskning om dess effektivitet. Utifrån två studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala färdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkätstudie. För att få mer djup i materialet genomfördes också en intervjustudie.

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom.