Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan står skrivet att elever i be-hov av stöd ska få den hjälp de behöver. Under senare år har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svårigheter att klara av skolmiljöns värderingar och villkor ökat. Syftet med vår studie är att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven får om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. Målgruppen för våra intervjuer är specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

I den palliativa vården ses döden som en naturlig händelse som varken ska skyndas på eller fördröjas. För personer som är sjuka kan det upplevas som skrämmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja känna sig trygg och förstådd i vården samt att förbereda sig själv och familjen inför döden.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen. Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos.Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns.

I examensarbetet ?Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolan är fokus på fem personer som är verksamma i en grundskola som är specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Frågeställningen har sin utgångspunkt i en förändring i Sveriges skollag som innebär att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning inte längre har rätt att gå i grundsärskola, alltså måste de gå i grundskolan. Utgångspunkten är hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har påverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie är att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fått en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd har mycket svårt att nå grundskolans mål.