On the 13th of June 2005 the Minister of Defence, Leni Björklund, was subjected to a formal complaint addressed to the Committee on the Constitution concerning her handling of a specific co-operation project with France. The project concerned the development of a technology demonstrator for an UCAV called Neuron. The reason for the complaint was that the Minister of Defence had failed to present the project to the parliament and thus bypassed a parliamentary decision. Such negligence might be considered unlawful under the Swedish Constitution. The issue became public during an unscheduled meeting with the Committee on Defence, a meeting that was arranged at the request of the Minister of Defence.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska Neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då Neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans Neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de Neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de Neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de Neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Denna uppsatsen undersöker varför våld i film är så utbrett och populärt. Jag använder mig av ett evolutionärbiologiskt perspektiv, som tidigare inte använts vid filmforskning i så stor utsträckning. Istället har filmforskning och andra studier på människans beteende oftast utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen är av typen ?forskningsöversikt? vilket innebär att jag inte har gjort någon klassisk analys på ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanställt en stor mängd forskning från andra forskare.

The purpose for this Masters thesis is to describe childrens librarians work in supplying literature to children with emphasis on easy-reader materials. Our main questions are: · What do librarians believe characterizes an easy-reader book, and what do they base their decision on when classifying a book as easy-to-read? · How have the libraries in our study solved the hands-on difficulties associated with easy readers childrens literature? · Which factors do librarians consider to be important when supplying literature to children that are not used to reading or are not good readers? The theories we have used are Aidan Chambers Reading Circle and Karner Smidts view on the librarians professional roles when supplying literature. We have used a case study method, which means that we have gathered information through observation, objective papers and interviews. This has been done at six libraries.

Bakgrund: Av de kroniska sjukdomarna i världen orsakar hjärt-kärlsjukdomarna 17,5 miljoner dödsfall per år. Läkemedel som används för prevention mot hjärt-kärlsjukdomar är bl.a. statiner. Enligt Socialstyrelsen hämtade 455 716 patienter ut läkemedel från läkemedelsgruppen statiner från apoteken år 2011. Mellan åren 1988-2012 har Swedis (biverkningsdatabas) fått inrapporterat 24 biverkningsrapporter relaterat till statiner och neurologiska biverkningar som berör syftet i studien (perifer neuropati, polyneuropati, neuropati).

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampanfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av Neuron. Ett anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pågående anfall.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.