En typisk funktion på startsidan till många webbportaler är den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginläggen, nyheterna eller händelserna som har lagts till på webbplatsen. Dessa funktioner ärkända som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan är den sida som besöks mest jämfört med alla andrawebbsidor i portalen innebär det i sin tur att denna funktion utnyttjas väldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan användas för att uppnå denna funktion ochatt ta reda på hur väl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar både de olika metoder som fanns och resultaten på en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras på ett överskådligt sätt.Slutligen dras slutsatser angående resultaten. Resultaten förespråkar inte en specifik metod, den metod somlämpar sig bäst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer såsom frekvens avbesökare eller ändringar på innehållet som metoden söker igenom..

Informationssystem, i form av affärssystem eller liknande, används idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. Användningen har spridit sig från att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu användas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen är traditionellt sett rekrytering, något som företag nu eftersträvar att effektivisera med hjälp av e-Rekryteringssystem. Syftet med användningen av dessa system är följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och därmed även företaget i stort. Med detta i åtanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie på ett sådant system.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag.

Av tradition prioriteras trafiksäkerheten vid gestaltningen av vägens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner än så. De perspektiv som det här arbetet belyser är trafiksäkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse längs vägen samt produktion. Vägen har en fragmenterande effekt på landskapet, vilket påverkar växter, djur och kulturvärden, men rätt utformning och skötsel av vägkanterna kan minska vägarnas negativa effekter. Sveriges vägkanter omfattar idag långt över 200 000 ha, så det är inte svårt att se att förändring kan göra skillnad. Utformad och skött på rätt sätt kan dessa vägkanter ex.

Det finns många webbsidor och flera av dem erbjuder miljontals objekt. För att hjälpa användarna att hitta rätt objekt används rekommendationssystem. Det är viktigt att veta hur olika funktioner i systemen skiljer sig för att ge användarna rätt rekommendationer.Arbetet jämför två listor med kollaborativa rekommendationer, röstnings-baserade och visnings-baserade, för att ta reda på hur användare upplever att dessa skiljer sig. Det skapas en databas innehållande filmer som hjälper till att ta fram dessa rekommendationer. De användare som medverkar i undersökningen svarar på en enkät med frågor om hur de olika rekommendationerna skiljer sig.Resultatet visar att användarna inte upplever att listorna skiljer sig sett över hela undersökningen.

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förändring? För att ta reda på detta har vi valt att undersöka det förändringsarbete som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfört de senaste åren. De är två av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i välfärdssamhället. Båda har genomgått omfattande förändringar och varit hårt ansatta i media, både innan och under respektive förändringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förändringsarbetet.

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver på ena sidan och en databasserver på andra sidan. De används för att komma åt funktioner i en databas med hjälp av program skrivna för just den applikationsserver som används. På Lantmäteriets huvudkontor i Gävle använder man sig i dagsläget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man på bästa sätt kan minska kostnaderna för Lantmäteriet genom att sätta upp ett mål där applikationsservrarna används på ett effektivare sätt. För att ta reda på detta har jag intervjuat personer inom Lantmäteriet angående det nuvarande problemet och tagit reda på hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

Internet och sociala medier har lett till att användare har fått möjligheter att dela med sig av information som i sin tur får representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som är en spelplattform med möjlighet att skapa samt ändra användarprofiler. Men varför väljer aktiva användare av Steam som har ändrat sin användarprofil att ändra den?Efter en enkätundersökning med svar från 50 deltagande skapades en uppfattning om användares valmöjligheter samt användning av olika funktioner som tillät användare dela med sig av information om sig själva via Steam. Därefter anordnades semistrukturerade intervjuer där deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till användandet av funktionerna på användarprofilerna.Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför användare väljer att ändra sina profiler är virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital.

Detta är ett 20 poäng stort examensarbete i Medieteknik utfört hösten 2005 samt våren 2006. Examensarbetets syfte är att skapa ett användargränssnitt till menysystemet för en produkt som skall komma med motionscyklar för hemmabruk.Examensarbetet har inneburit att genom hela designprocessen ha en hög grad av kontakt med potentiella slutanvändare till produkten. Detta har skett genom längre intervjuer, enkäter och tester.Gränssnittet skulle innehålla vissa funktioner som specificerades av uppdragsgivaren. Detta var till exempel vilka inställningar som bör kunna göras och vilka olika alternativ på cykling man har.Efter inledande dialog med potentiella slutanvändare och kvantitativ informationsinsamling togs ett antal designförslag fram som utvärderades av slutanvändare.Förslag på navigering och menyträd testades i experimentform, detta innebar att användarna ombads utföra ett antal uppgifter och fick förklara hur de tänkte lösa dessa. Slutligen sammanfogades resultaten till en prototyp till ett användargränssnitt.

This essay is about how the library can make a difference inintegrating the minority Roma people into the Swedish society.Roma people have been subjected to persecution anddiscrimination for a long time. In this essay, I examine theactivities, functions and capabilities of libraries that can have apositive effect for the integration of the Roma people. Myquestions are: How can libraries reach out to the Roma people andwhat function do the library have for the integration of the Romapeople? I have used Marianne Anderssons and Dorte Skot-Hansens theory the four functions of the library ? the culutralcenter, the knowledge center, the information center and the socialcenter. Based on this theory, I have interpreted and analyzed thematerial that I have gathered through interviews and literaturestudies such as thesis, dissertations, repors and parliamentdocuments.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp.

Bakgrund: Njuren är ett av kroppens viktigaste organ då det fungerar som ett reningsverk av slaggprodukter. Vid kronisk njursvikt förlorar njurarna sina funktioner och kan inte längre upprätthålla en normal balans i kroppen. Transplantation är en av behandlingarna som tillåter människor att till viss del återfå sin njurfunktion samt ger dem ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur individer upplever förändringen i levnadssätt efter en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudie där 10 artiklar ingår som både utgår från kvalitativa och kvantitativa studier.

När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka.