Emulering och simulering omfattar ett brett spektrum av varierande tekniker på olika nivåer, som involverar både mjuk-, och hårdvaruparadigm. Denna rapport är utformad utifrån ett arkitekturellt perspektiv och ämnar att återge en kortfattad studie av ämnen relaterade till design av en generell referensarkitektur för emulatorer.Särskilt fokus har lagts på sammansättningen av de olika komponenter som vanligtvis utgör en emulator, och dessa ställs sedan i jämförelse med den arkitektur, skapad av Von-Neumann, som idag används i den moderna datorn.Målet är att identifiera de mest lämpade arkitekturella strategierna för att kunna uppnå kvalitetskrav som flexibilitet, generalitet och funktionell lämplighet. Vid skapandet av en prototyp görs en avvägning mellan olika tekniker, vilket resulterar i en hybrid mellan tidskritiska och händelsedrivna paradigm. Vidare jämförs befintliga arkitekturer där modularitet mellan komponenter visar sig vara en återkommande egenskap inom samtliga designer.Det viktigaste resultatet vi kom fram till är att en tillståndsmaskin ofta har en betydande roll inom händelsedrivna system. För den prototyp som designats resulterade detta i en tillståndsmaskin med svagt kopplade deltillstånd som tillsammans leder till aktivering av olika huvudtillstånd, något som går i linje med icke-Von Neumann-alternativ..

SyfteI min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks.MetodDiskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott.ResultatDet har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person.Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro.

In this essay I employ memory theories to examine Absalom, Absalom! by William Faulkner. How are the memories depicted and how do they function in the novel? What are the characters ?allowed? to remember? Scholars that have written about William Faulkners usage of memories and narrative time in his novels, often claim that they together represent and create a sense of determinism and/or fatalism. Even though I agreed with that opinion, regarding time and memory in a lot of Faulkners novels, I wondered if these features in the text might not represent/mean something more, beyond that. One scholar have expressed the view that William Faulkners characters resemble blind marionettes of Destiny. I instead claim that the characters themselves, via their individual memories and temporal relations, create an internal determinism, connected with cultural memory, norms and traditions. I try to examine both the individual memories, as depicted in the novel, and the novel in its entirety, using different memory theories and narratology. .

The SAB-system (Klassifikationssystem för svenska bibliotek) was created almost a hundred years ago and has often been viewed as insufficient among many academic libraries. KB (Kungliga Biblioteket) has therefore decided to change to DDC (Dewey Decimal Classification) which means that the Swedish libraries are now facing a challenge that involves a change to a new classification system. This is a comparable situation that occured when the SAB-system was created. The aim of this Master?s thesis is to examine the Swedish library sector´s approach to a new classification system, first to the SAB-system and then to DDC.

The purpose of this study was to look for tendencies that social media can contribute to exposing users to a stronger perception of opinion polarization, and further to see if the daily presence of social networking sites can put normative pressure on the users. The study was made using a survey with participants from Umea? University during the time frame of november-december 2014. The theoretical framework behind the study was mainly drawn from The Spiral Of Silence by Elisabeth Noelle-Neumann and was further supplemented with more current research, studying the effects from The Spiral Of Silence in the modern and more fragmented media landscape that exists now then when her theory was written. Further theoretical tools for analysis of the results came from Michel Foucault and his discussions in Discipline and punish, specifically his views on how surveillance can be discontinous in practice, but still permanent in it?s effects.The results of this study indicates that social media users tend to isolate themselves from uncomfortable opinions, and do not follow or read opinions they do not already agree with.