Syftet med vårt arbete är att skapa en djupare förståelse för friskolelärarnas eget perspektiv på sin arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs på sin arbetsplats. Våra huvudsakliga frågeställningar har varit: Hur ser friskolelärarna på sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten? Vilken uppfattning har friskolelärarna på sin arbetssituation? Hur definierar friskolelärarna sin läraridentitet? Genom djupintervjuer visar resultatet av vårt arbete att de lärare vi intervjuade är glada, har en hög uppfattning om sin ämneskompetens och trivs på sina arbetsplatser..

Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet.Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på mer om mäns tankar kring att det i Sverige idag är fler och fler kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag använt mig av fyra frågeställningar:Hur ser män på familjebildande och föräldraskap? Upplever män idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade från familjebildande och faderskap? Upplever män att de inte har samma rätt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror män att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda på detta har jag använt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem män utan barn i åldrarna 25-35 år. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, där jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frågeställning.

As a result of a successful human development around the world an extensive urbanization of societies are taking place that are networked in various ways. In these networks, increased travel and digitization are central where individuals and organizations converge in a constant and immediate wireless and mobile technology flow. An example of this is Stockholm and its public transportation company Storstockholms Lokaltrafik (SL). Although most participate in most of the network society, SL is struggling with an audience that seldom travel with them: families with children. We intended to find out how the communication of SL´s digital platforms could get families to travel more with public transportation.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur nyetablerade modeföretag kan arbeta med sin identitetsmix för att kommunicera en individualistisk modeimage. Vi har gjort en fallstudie av ett ungt, svenskt modeföretag samt intervjuat fyra återförsäljare inom branschen. Slutsatserna är att ett modeföretag genom sin identitetsmix kan arbeta med att synas i rätt sammanhang, förmedla en känsla av unikhet och professionalism kring företaget, kontinuerligt förnya sin produktlinje samt värna om sin image för att inte överexponeras..

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals..

The purpose with this thesis is to investigate how Swedish clothing companies create and communicate a personality for their brand. Case studies were conducted with three companies: Nudie Jeans, Koppartrans and J.Lindeberg. These firms can be considered as established clothing brands nationally as well as internationally. The study found that individualism, logotype and moral standpoints play an important role in the creation and the communication of a brand?s personality.

Cirkus Cirkör är en nycirkusgrupp som skapades av ett gäng människor som tröttnade på att drömma stort och leva litet. Idag har de internationell verksamhet med bas och hjärta i Alby, Botkyrka. Deras föreställningar är vida kända för sin kvalitet och kreativitet, men verksamheten huserar i en lättbetonglada som knappast lyckas manifestera organisationens hjärta och ledord - att allt är möjligt.Förslaget för en ny cirkusbyggnad i Alby baseras på Cirkus Cirkörs egna valspråk - att med hjälp av UPPKÄFTIGT ENGAGEMANG ge tillbaka till platsen och människorna, att med SOLIDARISK INDIVIDUALISM bjuda in besökare och betraktare att ta del av det som utövarna skapat och att med KVALITATIV GALENSKAP skapa unika, nytänkande upplevelser som håller i längden..

Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas åsikter gällande den förstärkning av personvalsinslaget som infördes år 1998 samt att fastslå hur dessa ställer sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer är historiskt ett politiskt område inom vilket det förekommit stora motsättningar enligt den traditionella ?höger vänsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstår efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas åsikter har dessa även analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister använder sig av Instagram samt hur de ser på online-identitet. De frågeställningar som vi utgått från är: ?Hur liknar samt skiljer sig användandet av Instagram mellan människor födda på 1960-talet mot de födda på 1990-talet??, ?Om och i så fall hur skiljer användarna mellan sin online-identitet och de personer de är i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgå ifrån ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och självidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhälle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar på att det inte är så stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi såg snarare fler likheter.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Författare: Niklas NordmalmTitel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? - En studie om unga kinesers tolkningar av reklamKurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, GöteborgsUniversitetTermin: VT 2010Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar:1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam?2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer?3.

AbstractThis paper is about the philosophies created by Henry David Thoreau (1817-1862) and Friedrich Nietzsche (1844-1900). The purpose is to show the high degree of similarities between Thoreau?s and Nietzsche?s philosphy.At first glance, it seems far-fetched to suggest an affinity between them; the differences in style and choice of subjects, have most certainly contributed to the fact that very few comparisons so far have been made. There is no evidence that one experienced any influence over the other, neither writer seems to have been aware of the other. Also their different areas of use during the 20th century, may have influenced the almost total lack of search for affinity.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..