Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras..

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande.

In the world after the Cold War, internal and ethnic conflicts have been predominant. Ethnic conflicts have their own theories on why they erupt and what can be done to solve them. This essay seeks to analyze how the Ethnic Security Dilemma can explain the causes, and possible solutions, of today´s armed ethnic conflicts.By making an ideal types typology over different types of ethnic conflicts, and then analyzing the Ethnic Security Dilemma´s impact on each conflict type.

Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ? Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att öka förståelse och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att förbättra medarbetarnas teamlärande.Metod: Ett abduktivt angreppssätt valdes som forskningsansats och den kvalitativa metoden användes som forskningsstrategi eftersom den passar bäst till uppsatsen syfte och frågeställning samt producerar mest innehållsrik information och ger ett större utrymme till respondenternas personliga åsikter.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska del bygger på teorier om lärande organisationer och de fem disciplinerna, systemtänkande, personligt mästerskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlärande. Större vikt har lagts på personligt mästerskap, gemensamma visioner och teamlärande. Huvudområdena inom teamlärande är rättning, dialog, diskussion och konflikter.Empiri: Uppsatsen empiriska del utfördes på Länsstyrelsen i Kronobergs län och bygger på fem individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter som har högre befattningar inom organisationen, inklusive landshövdingen.Slutsats: De viktigaste slutsatserna som besvarar uppsatsen frågeställning är:Personligt mästerskap, delaktighet och engagemang är viktiga förutsättningar för skapandet av en gemensam vision inom organisationen och ledaren använder alla tillfällen för att uppmuntra sina medarbetare till ständigt lärande och utveckling samt skapar och upprätthåller en kreativ spänning inom organisationen samt ett diskussionsfrämjande klimat. Ledaren bör vara en förebild för sina medarbetare genom eget engagemang och närvaro.Ledaren måste försäkra sig att alla sina medarbetare drar åt samma riktning och att kommunikationen fungerar bra på alla nivåer inom organisationen för att minska risken för missuppfattningar. Dialog och skicklig diskussion är viktiga begrepp när det handlar om teamlärande och medarbetarna måste ha tillräckligt med kunskaper för att kunna växla mellan de vid behöv.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Rattfylleri är ett allvarligt säkerhetsproblem i Sverige. Var 60:e timme dödas någon pga. detta brott. Det görs ca 16 000 resor per dygn där föraren har en alkoholkoncentration i blodet som överstiger straffbarhetsgränsen 0,2 promille. Ungefär lika många rattfyllerister tar polisen genom sina kontroller under ett år.

I denna uppsats undersöks hur ränteförändringar påverkar hushållen. Den valda faktorn för att mäta hur hushållen påverkas av räntor är skuldkvoten, denna visar nivån för de svenska hushållens skuldsättning relativt den disponibla inkomsten. Hushållens skuldsättning beror på flera faktorer men i rapporten undersöks endast hur skuldkvoten är relaterad till räntenivåerna i Sverige. Uppsatsen granskar befintlig litteratur och använder ett analytiskt systemsynsätt där komponenter som räntor och skuldkvot förklaras från helheten - Sveriges ekonomi, eller mer definierat Sveriges penningpolitik. Genom att jämföra dessa delar kvantitativt, kan slutsatser dras om att låga räntenivåer tycks ha ett samband med en hög skuldkvot och skuldsätter de svenska hushållen till riskfyllda nivåer.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ.

Frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess påverkan på personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats är att undersöka om frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag påverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats används teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen är baserad på en enkät som skickades ut till samtliga anställda på företaget.

Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter.